Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
l. Topf: "Der erste elektrische Einäscherungs-Topfofen
1934", VII. Jahrbuch des Grossdeutschen Verbandes der
Feuerbestattungsvereine.
K. Jeanson : "Den elektriska incineratorn i teori och
praktik", Ignis nr 4, 1935.
J. Kappes : Essen, "Elektr. beheizte Einäscherungsöfen",
Elektrowärme nr 10, 1938.
P. Scbxöpfer, Zürich: "über Bau und Betrieb von
Krema-tionsöfen", Jahresbericht und Protokoll der 20. Abgeordneten
Versammlung 27. u. 28. Juni 1936 in Zürich des Verbandes
Schweizerischer Feuerbestattungsvereine.
J. h. Crossley: "Electrically heated Cremation Furnaces",
Paper read before Oxford Cremation Conference, August 1938.
R. Jakobskütter : "Die Entwicklung der elektr.
Einäsche-rung bis zu dem neuen elektr. beheizten
Heisslufteinäsche-rungsofen in Erfurt", Gesundheitsingenieur nr 43, 1941.
Notiser
Förmedlingsapparater med glimljussignaler för
sekreterare. Bell Telephone Laboratories har
konstruerat en förmedlingsapparat, som skiljer sig från andra
konstruktioner därigenom, att signallamporna utgöras
av glimrör med kallemission. Anordningen erfordrar
inga hjälpapparater eller separat strömkälla.
Hela utrustningen är monterad i en låda, med
undantag för telefonapparaten och ett akustiskt
signalorgan, som är gemensamt för alla linjerna. När
anrop göres från någon av de anslutna apparaterna,
tändes motsvarande glimrör i utrustningen. Röret
tjänstgör även som relä för inkoppling av ringström till det
gemensamma akustiska signalorganet.
Glimröret har tre elektroder, varav två äro kopplade
till taltrådarna och den tredje till jord över
signalorganet. När ringström inkommer till de två förra
elektroderna, joniseras gasen i röret, varvid en
ledande förbindelse erhålles med den tredje elektroden och
signalorganet ljuder.
Den anropade linjen inkopplas sedan med en
omkastare, varefter förbindelsen förmedlas på vanligt
sätt. Utrustningen kan erhållas för 10 och 20 ställen,
och om två utrustningar användas, kunna anropen
besvaras från två ställen. (Bell Lab. Rec., juli 1941.)
sah.
Torkning av frukt och grönsaker. Den genom
kriget åstadkomna skärpningen av
livsmedelsförsörjningen har framtvingat nya metoder för bevarande av
sommaröverskottet av livsmedel till vintern. Frukt och
grönsaker kunna bevaras genom på särskilt sätt
utförd torkning. Det har visat sig lämpligt att utföra
torkningen med ventilationsluften från generatorerna
i kraftverken. Inga särskilda arrangemang behövas,
man uppställer endast träställningar med torklådor
bestående av en träram med botten av trådnät i
ventilationskanalerna. I dessa läggas sedan grönsakerna
eller frukten som skall torkas. Det ökade
luftmotståndet i kanalerna kompenseras genom ändrad
inställning av regleringsklaffarna. övertemperaturen
hos ventilationsluften är ca 15 °C. Den ifrågavarande
anläggningen kan avverka 2—8 ton färsk vara per
vecka. Mängden ventilationsluft är 60 m3/s och
lufthastigheten av 5—10 m/s. Generatorförlusterna
utgöra 800—1 400 kW.
Anläggningen är avsedd för material från såväl
privathem som offentliga institutioner. Mottagande
och avlämnande sker genom vissa
husmodersorganisationer. Driften övervakas av kraftverkets personal.
Bönor, spenat, tomater och lök samt av frukt
framför allt äppelskivor lämpa sig för torkning. Under år
1942 beräknas att 200 ton färska varor skola torkas.
(Schneebeli, Bull. SBV. nr 12, 1942.) E. L.
Litteratur
Elektriske installationer, av E. C. Eriksen og P.
Flemming Hansen. H. Hagerup, København 1942.
646 sid., 241 fig. Pris häftad kr. 25:—, bunden kr.
28: —.
Detta arbete, som utgivits med stöd av Th. Thriges
fond, kan betraktas som en för praktiken väl lämpad
handbok i installationsteknik. Den är i första
rummet avsedd för installatörsundervisningen, men räknar
även på intresse från Danmarks tekniska högskola
samt landets tekniska skolor i allmänhet.
Efter ett kort inledande kapitel om lagar och
förordningar följer en allmän behandling av
installationsmateriel (ca 100 sid.), omfattande ledningar,
säkringar, brytare, stickkontakter och lamphållare.
Härefter redogöres på ett 20-tal sidor för motorer och
startapparater, vidare på ungefär samma utrymme för
kortslutningsströmmar i lågspänningsanläggningar. Så
följer planläggning och utförande av elektriska
installationer, med särskild behandling av enfamiljshus,
större bostadshus, lantgårdsanläggningar, småindustri
och hantverk, större fabriksanläggningar och
omformareanläggningar. Denna avdelning upptar
huvudparten av boken, närmare 400 sidor. Som avslutning
följa några korta kapitel om kalkulation och
felsökning, det förra kompletterat med en samling
numeriska exempel jämte installationsritningar.
Såsom framgår, är innehållet väsentligen begränsat
till det rent installationstekniska, varvid motorer,
förbrukningsapparater och belysningsanordningar
beröras mera kortfattat och huvudsakligen endast i den
utsträckning som för installationernas planering och
utförande är nödvändigt. Författarna hänvisa också
för komplettering till v. Holstein-Rathlou’s välkända
"Stærkstrømselektroteknik" samt till "Vejledning for
Elektroinstallatører", av E. C. Eriksen, J. C. Nielsen
och P. Flemming Hansen, som behandlar det
teoretiska underlaget för installatörsundervisningen.
Inom den angivna ramen är emellertid
framställningen instruktiv och fullständig, och särskilt
behandlingen av de olika slagen av installationer med
åtföljande anvisningar rörande ledningsberäkning,
överströmsskydd, jordning m. m. är värd erkännande.
Med tanke på det önskemål, som länge stått på
dagordningen i vårt land, att få tillstånd en fullt
tillfredsställande lärobok för installatörsundervisningen, torde
arbetet även från svensk sida förtjäna
uppmärksamhet.
J. K.
Hochfrequenz-Nachrichtentechnik für
Elektrizitäts-werke. Von Gerhard Dressler. Verlag von Julius
Springer, Berlin 1941. 206 sid. 159 fig.
Arbetet behandlar den del av bärfrekvenstekniken,
som möjliggör, att elföretagen kunna utnyttja sina
högspänningsledningar för teleförbindelse. Genom
arbetets grundläggande framställning utan allför
djupgående teori är det av särskilt värde som orientering
för den personal inom företagen, som har hand om
planering och skötsel av bärfrekvensapparaturen.
Arbetet torde även genom den sammanhängande
framställningen vara värdefullt som praktisk uppslagsbok
för fackmannen. Tidigare ha nämligen endast ett
fåtal spridda tidskriftsuppsatser publicerats inom
området.
I inledningen framhåller författaren behovet av
snabba och säkra teleförbindelser hos kraftföretagen
samt ger en historisk överblick av utvecklingen inom
7 nov. 1942
1 167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
