- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Elektroteknik /
173

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

skarvmuffar förekomma. Provspänningen var här
305 kV, liksom i förra fallet av negativ polaritet. I
detta fall kunde apparaten ställas upp inomhus, dock
med ett avstånd av ca 30 m från ändmuffen.
Tillledningen blev härigenom ganska lång, vilket dock
inte hade så stor betydelse, eftersom
provspänningen var låg relativt den maximala spänning
apparaten är konstruerad för. Tilledningen utgjordes
av 2" vattenledningsrör, upphängda i
hängisolator-kedjor.

Efter kalibrering med kulgnistgap provades varje

fas för sig med negativ likspänning under 5 minuter
utan anmärkning. De faser, som för tillfället ej
provades, jordades vid den ändmuff, som var närmast
apparaten.

Genom de utförda likspänningsproven efter
förläggning har man icke blott erhållit säkerhet för att
kablarna äro fria från fabrikationsfel. Man har även
visat, att såväl kablar som skarv- och ändmuffar ha
den isolationsstandard, som erfordras för
koordination med motståndsavledare i och för skydd mot
inkommande atmosfäriska överspänningar.

Enfasindu ktionsmotorns startmoment.

Av E. MORATH.

Allmänt kan, under försummande av
förekommande lagerfriktionsmoment samt under förutsättning att
arbets- och startfas inbördes äro förskjutna en vinkel
om en halv poldelning, en enfasinduktionsmotors
startmoment i synkron effekt tecknas

P = 2 —,.„ r 2 sm oc

C2

sW

(1)

där

Ji

A

C

Ya
**

u

Nv
r\

utgör ström i
utgör ström i

arbetsfas (fas 1), i amp.,
startfas (fas 2), i amp.,

’’^fitw

sin oc1 — Xj : Zx
eos oc1\=R1 : Zx
sin ct2 — X2 : Z2
eos a2 — R2 : Z2

samt

sin et =sin (cci — oc2) = sin oct eos oc2— eos oct sin a2 (4)
varav

Xj Ä2 — Pl

sin oc —

Zt Z2

(5)

i Se "Tillägg".

Fasströmmar och linjeström bli, om startspänningen

är E voit.

A

: E:Z1
:E : Z„

E

Zi Z:

V i RJ-lXt+X»?

(6)
CO

(8)

För en viss given motor med burlindad rotor är
den reducerade sekundärresistansen proportionell
mot kvadraten på arbetsfasens effektiva antal
lindningsvarv:

(2)

(lär c alltså är en konstant.

sin oc kan uttryckas som en funktion av kretsarnas
kortslutningsresistanser, Rt, R2, -reaktanser, X15 X2,
och -impedanser, Zt, Z2. Betecknas fasvinklarna med
oc1 och oc2 respektive, gäller

(3)

där liksom tidigare R, X och Z ånge
kortslutnings-resistans, -reaktans och -impedans för hel fas (alltså
inklusive eventuella yttre startorgan).
Startmomentet kan alltså tecknas

ool + Yas’a, där
anger magnetiseringsadmittans, mho,
anger reducerad sekundärimpedans, ohm,
= (W : (kjNj), där
anger fördelningsfaktor för fas v1,
anger antal lindningsvarv per pol för fas v1,
anger reducerad sekundärresistans, ohm, samt
slutligen

anger fasvinkel mellan strömmarna och J2.

2 E2 c kt k2 N1N2 Xi R2 - ßx X2

C2

Z\ Z22

(9

För en viss given motor, vars start-fas skall
dimensioneras på för fallet ifråga gynnsammaste sätt, äro
arbetsfasens storheter fullt bestämda av motorns
önskade driftegenskaper. Med vissa lätt insedda
inskränkningar kan startfasens fördelningsfaktor k„
även anses bestämd, varför startmomentet helt enkelt
kan skrivas

P = kN.

Xx R2 — Ri X2
R–, - A’2,

(10)

där då k är en konstant, till storleken lätt bestämbar
ur tidigare relaterade ekvationer.

Nedan skola nu tvenne olika motortyper studeras:
I. Motorer med resistiv hjälpfas.

II. Motorer med kapacitiv hjälpfas.

Motorer med resistiv hjälpfas.

Hjälpfasens kortslutningsresistans sammansättes
av två termer, den ena för rotorns till startfasen
reducerade resistans, den andra för lindningens
egen-resistans. För det fall hjälpfasen genomgående lindas
med tråd av ett och samma material, kan dess
kortslutningsresistans skrivas

.n2

Äo



(ii)

där q’ och q" för en viss given motor äro konstanter.
N2 anger som förut antal lindningsvarv per pol och
a2 trådarea.

Lindas hjälpfasen delvis i tråd av annat material
eller förses den med ett yttre motstånd, gäller
givetvis ekvationen ovan ej längre. Som de fortsatta räk-

1 aug. 1942

173

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942e/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free