- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Elektroteknik /
178

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Spänningens effektivvärde blir

El = -—; wi co <P’
V’2

där

o = 2 jt v

Med i voit alltså

Ei = n v th <P’ 10~s voit

eller

Ei = 2 \f 2 v n, L t Bd sin jt)

där då

77, anger inducerad spänning, voit,
v „ frekvens, p/s,

10"

Wi

L

t

Bs

Xl

antal lindningsvarv,
motorlängd, cm,
poldelning, cm,

luftgapsinduktion, gauss, samt
löpande koordinat, cm.

där då ± xv anger koordinaterna för en härva om nr
varv. ,

Samtliga dessa spänningar ligga i fas, varför de utan
vidare kunna algebraiskt adderas:

eller

v — n
E = ^ Ey

r = l

E = 2 \/ 2 v Lr Bö [ni sin jr) + n, sin jr) +

+ «3 sin ) + ........ + «n sin jt) j • 10-8

Fördelningsfaktorn fc definieras nu som

1 T • (xi \ , • (Xi \ , . (sr* \ ,
= — I ni sin I — jtI -f n% sm I — jr I -f n, sm I —- jrl-f....

....+ nn sin

där

I de till polen hörande härvorna induceras alltså
följande spänningar:

Ei=^\J^ivniLx Bd sin jr) • 10~8
Et= 2 V’2vmhxBà sin jr) • 10-8
Es=2\f2v «;b LtBö sin ^jr) • 10~8

N — m + ns + ns +........ + w»

Den i gruppen inducerade spänningen kan alltså
tecknas

E = 2 \J~2 v k NL r Bö 10~8
För p st. seriekopplade poler blir den inducerade
spänningen p gånger så stor, dvs. då

ni)

t =–

P

blir den totalt inducerade spänningen

E = 2 V~2 nvh NL I) Bd 10~8 V

Om frostbildningar.

Av ALF NYBERG.

Under sitt kretslopp i naturen kan vattnet under
vissa omständigheter ge upphov till frostavlagringar,
som verka störande på flera samfärdsmedel.
Flygplan kunna som bekant ofta utsättas för s. k.
nedisning, som försvårar navigationen och i svårartade
fall kan framtvinga en nödlandning eller rent av
medföra katastrofer. Lika känt är att även
föremål på marken kunna överdragas med frostpartiklar,
och det är då särskilt avlagringar på elektriska
kraftledningar, telefonledningar och ledningar för
elektrifierade järnvägar, som förorsaka den största
skadan. I denna uppsats skola de fysikaliska
förutsättningarna för frostbildning behandlas och i samband
därmed skall en klassifikation av frostbildningen
lämnas. Slutligen skall den kraftiga isbildning, som
inträffade i Skåne i mars 1942, belysas med några
kartor.

Frostbildningen innebär en avsättning av vatten i
fast form på marken eller vissa föremåls ytor. Innan
denna avsättning äger rum har vattnet befunnit sig
i gasformigt eller flytande tillstånd. Vattnets
ångfas och dess flytande och fasta form befinna sig i
jämvikt vid vissa fysikaliska tillstånd som
åskådliggöras av fig. 1.

I fig. 1 är £ ångtrycket och T temperaturen.
Kurvan E—T ger det tillstånd, vid vilket vatten och ånga
befinna sig i jämvikt; kurvan TEt, då is och ånga

befinna sig i jämvikt. Kurvan T—T1, anger det
tillstånd, vid vilket is och vatten befinna sig i jämvikt.
Vi betrakta en luftvolym, vars temperatur och
ångtryck anges av punkten A i tillståndsdiagrammet,
oeh tänka oss att luften avkyles. Dess
tillståndsändringar anges då av linjen AB. Vid B blir luften
mättad, och vid ytterligare avkylning kondenseras vatten
i en sådan mängd att ångtrycket minskas längs
kurvan BT. Vid punkten T (0°) delar sig kurvan i två
grenar. Den undre återger tillståndsförändringarna,
när vattnet vid 0° fryser till is; ångtrycket avtar
alltså med temperaturen längs kurvan TE{. Denna
kurvgren representerar en stabil jämvikt mellan is
och ånga. Den övre kurvan återger
tillståndsförändringarna, när vattnet vid 0° icke övergår till is utan
vid fortsatt avkylning förblir i flytande fas som
underkylt vatten. Kurvgrenen TE„ representerar ett
jämviktsläge mellan underkylt vatten och ånga.
Detta jämviktsläge är labilt. Underkylt vatten är
relativt sällsynt i sjöar och vattendrag, men är ett
alldagligt fenomen i atmosfären. Moln, vilkas
temperaturer äro under noll grader, bestå sålunda oftast
av underkylda vattendroppar. Ångtrycket över
underkylt vatten är, som man ser, högre än över is
vid en och samma temperatur. Därför har som nämnts
det underkylda vattnet ett labilt tillstånd. Om man
nämligen vid tillståndet C inför iskristaller i en luft-

178

1 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942e/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free