Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
ED
C
45
mm
C,-
"U
"D
0° Temperatur
Fig. 1. Tillståndskurvor vid jämvikt mellan
vattenånga, flytande vatten och is.
volym innehållande underkylt vatten och ånga, som
är mättad i förhållande till vattnet, måste vattenånga
sublimera till iskristallerna över vilka ångtrycket är
lägre. Temperaturen antas vara konstant i
luftvolymen. Då ångtrycket sjunker måste avdunstning av
vatten ske och stabilitet uppnås först sedan allt
vattnet avdunstat och punkten D uppnåtts, vilken ger
ångtrycket över is vid ifrågavarande temperatur.
Frostavsättningar äro till sin natur av många vitt
skilda slag, men vi ha i vårt språk icke beteckningar
för dem alla. Inte heller är betydelsen av nu
använda beteckningarna fullt klar. Nedanstående
schema har uppgjorts efter samråd med bl. a.
professor Köhler i Uppsala och kolleger vid Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt i syfte att få
enhetlighet till stånd. Schemat visar de olika avlagringarnas
uppkomst och natur. De ha erhållit sådana namn,
som dels om möjligt överensstämma med vårt
språkbruk, dels i största möjliga utsträckning med
beteckningarna i engelska, tyska och franska språken. Detta
schema har anknutits till ett schema, som för prak-
Fig. 2. Ängfrost (frostbeslag) bildad genom
sublima-tion. Foto A. Wegener.
tiskt bruk uppgjorts vid Telegrafstyrelsen av
byråchefen Hedén.
Frostavlagringar:
Fasta avlagringar, som ur fuktighet i luften bildas
på fasta föremål.
Om luft avkyles, så att den blir mättad med
fuktighet vid en temperatur under noll grader och
ytterligare avkylning sker genom kontakt med en kallare
yta, bildas ångfrost (air-frost) genom att vattenånga
sublimeras till iskristaller. Alltefter det sätt på vilket
värmeutbytet äger rum mellan luft och yta, får
ång-frosten ett något olika utseende. Markfrost (t. reif,
e. hoar-frost, fr. gelée blanche) bildas då föremål,
vanligen horisontella ytor, avkylts genom utstrålning
mot rymden, medan frostbeslag (t. Frostbeschlag,
e. windorientated airfrost) bildas då relativt varm
och fuktig men dimfri luft av vinden föres mot
kallare föremål, och särskilt på deras lovartssidor.
Ångfrosten uppträder vanligen i små mängder och
den är spröd, kristallinisk, vit och har en specifik
vikt av endast 0,01 à 0,05.
Till skillnad från ångfrosten kalla vi den frost,
som bildats ur vattenpartiklar i luften, vattenfrost.
Små och långsamt fallande vattendroppar dvs. dimma
bilda dimfrost, medan större och hastigare fallande
droppar bilda regnfrost. Vilken form av vattenfrost,
som vid ett visst tillfälle bildas, beror i första hand
på den hastighet med vilken dropparna frysa till is.
Ju hastigare frysningen försiggår, desto lägre
specifik vikt får frosten, och desto mera lik ångfrost blir
den. Frysningshastigheten är en funktion av flera
variabler. Små och mycket underkylda eller kalla
Tabell 1. Klassificering av frostavsättningar.
Förf:s förslag till indelning.
,markfrost
Ångfrost (sublimation) /
frostbeslag
mjuk dimfrost
Dimfrost
Vattenfrost
Regnfrost
-fast dimfrost
hård dimfrost
Snö
-våt snö (0
Hedéns indelning Utseende
jvit
kristalli-rimfrost nisk
isbark
glattis
\
/snöbeläggning hlötsnö
Spec. vikt Avsättes på
horisont, ytor.
0,01—0,05
horisontella och vertikala
ytor, särskilt lovartsidor.
vit, övervä- 0,oi—0,io
gande
kristallinisk
vit, delvis
kristallinisk 0,io—0,5
spegl. ytor
kompakt, vit
eller vatten- 0,6—0,9
klar, amorf
vattenklar
företrädesvis lovartsidor.
0,9
(horisontella eller
verti-\kala ytor.
1 aug. 1942
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
