Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 6. Bildning av snö och glattis vid gränsen mellan en
varm och en kall luftmassa.
och den borde kunna allmänt accepteras för
praktiskt bruk.
Av uppgifter över svårare elbrott, som förekommit
på kraftledningar i landet under de senare 20 ären.
lämnade av Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt
av andra observationer framgår, att de olika
frost-avlagringarna plägar uppträda vid
väderlekssituationer, som äro typiska för dessa.
Ångfrosten bildas regelbundet vintertid i
högtryckssituationer särskilt under klara nätter.
Dimfrosten brukar uppträda, när det varit kallt,
och en varmare luftmassa från en sydlig riktning
tränger in i landet. Den varmare luftmassan avkyles
så småningom under sin väg mot kallare trakter,
varvid dess ångtryck kommer att överstiga
jämviktsvärdet (se fig. 1) och vattenpartiklar utfällas, dvs.
dimma bildas. Den varma luften inkommer
vintertid mestadels från sydväst. Den varma och fuktiga
havsluften kan hastigt avkylas, när den kommer in
över det kalla landet, och det synes i
överensstämmelse härmed vara så, att västkustområdet är mera
utsatt för dimfrost än andra delar av södra Sverige.
I de högre liggande fjälltrakterna, som särskilt under
vinterhalvåret ofta ha dimma (de befinna sig
egentligen inne i moln) bildas dimfrost mycket rikligt.
Enligt Köhler kan nederbörden i form av dimfrost i
de västra fjälltrakterna uppgå till ca 2 meter per år.
Fig. 7. Väderlekssituationen i södra Sverige den 17 mars
1942 kl. 08.
Fig. 8. Karta visande utbredningen av skador genom
frost-avlagringar som anställdes den 17 mars 1942 på S. J:s
ledningsnät. Enligt Hallström.
Som jämförelse kan nämnas, att nederbörden i södra
Sverige uppgår till omkring en halv meter per år.
Snöbeläggning i större omfattning torde vara att
riskera mest under våren i samband med s. k.
öster-sjöcykloner, då man har en varm sydostlig luftström
i höjden och samtidigt en kall nordlig eller nordostlig
vind vid marken. Den varma luften från sydost glider
upp över den kalla nordliga luftströmmen, varvid en
riklig mängd snö vid en temperatur av eller nära 0°
kan utfällas. Denna snö smälter icke, då den faller
ned i den kalla luften.
Regnfrost eller glattis bildas under i stort sett
samma meteorologiska betingelser som dimfrost.
Temperaturen är i det förra fallet i allmänhet något högre,
dvs. obetydligt under 0°, och temperaturfallet i
syd-västnordostlig riktning vanligen stort inom ett smalt
område, som vi kalla varmfronten. Från sydväst
inkommer denna varmfront i vårt land.
Temperaturstegringen i luften över en viss plats vid ankomsten
Fig. 9. Väderlekssituationen den 17 mars 1942 kl. 19.
Observera temperaturfallet sedan kl. 08 !
1 aug. 1942
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
