Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
OBDEël/ÄBDET / VB.
Fig. 6. Diagram visande expeditionskostnader för olika orderstorlekar.
Expeditionskostnaden är uttryckt i % av ordervärdet.
äro i arbete expedieras således 2 520 order per dag.
Tidsstämplingen utföres på 3 st.
adressograph-maskiner.
Löneprinciper etc.
I expeditionslagret äro alla de tre lagringsmetoder
företrädda som tidigare omnämndes och som visades
å fig. 2, 3 och 4. I alla expeditionslageravdelningar
utföres arbetet på ackord. Inom varje sådan
avdelning finnes en månadsavlönad föreståndarinna, den
övriga personalen har veckolön. För varje
avdelning är fastställt huru många varuposter (rader) som
skola framplockas, slås in och skickas iväg per
person och tidsenhet. Om det vid månadens slut
visar sig att avdelningen överskridit sitt pensum
får föreståndarinnan en bonus, som växer med
överskottet. Härigenom har föreståndarinnan alltid
personligt intresse att att få fram arbetet med ett
minimum av förbrukad arbetstid.
Faktureringen och Utskrivningen av
frakthandlingar utföres på styckackord. I Kundregistret,
Prissättningen, Grovsorteringen, Finsorteringen,
Packningen och Inslagningen "drives" så att säga en viss’
arbetsmängd fram genom händerna på varje arbetare
enligt "löpande band"-principen. När man
analyserar expeditionsarbetet teoretiskt på detta sätt verkar
det kanske alltför extremt rationaliserat och
mekaniserat. Sår är ju ingalunda fallet i praktiken, vilket
var och en kan intyga som deltog i visningen av
Åhlén & Holm i dag. Jag tror tvärtom att vi kunna
skryta med att ha alldeles ovanligt idylliska
arbetsförhållanden, med parkettgolv, skinande bord, ljusa
lokaler, stor arbetsglädje och söta, glada flickor.
Men detta expeditionssystem är onekligen ett
synnerligen smidigt och effektivt instrument för att
hålla personalen sysselsatt på de olika avdelningarna
och giva kundkretsen en god service. Det skulle
knappast vara tänkbart att i ett så starkt
säsong-betonat företag som vår postorderaffär med ett stort
antal extra-anställda under säsongerna kunna lära
upp dessa till någon vidare
arbetsduglighet såvida icke
arbetet vore så uppdelat att
de finge specialisera sig på ett
visst begränsat område.
Tillämplighet på andra
områden.
Fig. 6 visar
expeditionskostnaden för order av olika
storleksordning som gå fram
genom vår expedition.
Kostnaden är uttryckt i procent
av ordervärdet.
Upplysningsvis kan jag meddela att detta
diagram ingått i ett
examensarbete som två teknologer
utförde hos oss för några år
sedan. Beklagligtvis har jag
ansett mig böra vara oartig
nog att utelämna
procentsiffrorna på kostnadsaxeln.
Expeditionskostnaden för en
viss order är sammansatt av
en serie konstanter -f- några
funktioner av antalet
ordernotor (— antalet expeditionslageravdelningar från
vilka kunden beordrat varor) + några funktioner av
antalet varuposter (rader) i ordern. Kurvan närmar
sig vid stigande ordervärde assymptotiskt till axeln.
Därmed skulle jag vara färdig med vad jag haft
på hjärtat betr. ämnet expeditionsteknik och
expeditionsekonomi. Jag hoppas att de närvarande som
event. ha expeditionsproblem att brottas med i sina
företag skola ha fått några uppslag som kunna
omsättas i praktiken. Alla sådana här frågor ligga ju i
allmänhet som jag förut nämnde något vid sidan av
ingenjörsverksamheten. Men just därför att de ligga
vid sidan av ingenjörsverksamheten är jag övertygad
om det skulle löna sig bra för många företagsledare
var och en i sin stad att ta en titt på dessa frågor.
Det finnes en hel del att uträtta på detta område, det
kan jag garantera.
Allmänna reflexioner.
Hela mitt anförande har varit baserat på det
antagandet att konsumtionsvarorna i framtiden i större
utsträckning än hittills skulle komma att gå direkt
från fabrikationsplatsen, till distributionsplatsen. Men
— kommer då verkligen utvecklingen att gå i den
riktningen? Många av oss kanske hoppas och tro
detta, andra däremot kanske hoppas och tro att så
icke blir fallet. Man tror ju alltid så gärna vad man
vill tro. Måhända finnes det starka krafter i
samhället som t. o. m. önska förhindra en sådan
utveckling.
Nu måste det ju givetvis alltid vara så att
distributionssättet i viss mån anpassas efter varje varas eller
varugrupps karaktär. Det distributionssätt som passar
för en vara kanske icke alls passar för en annan.
Vissa varor äro enklare att distribuera och kunna
distribueras med relativt små kostnader. Andra
däremot fordra en mera invecklad distributionsprocedur
och därmed också större distributionskostnader. Men
liksom samhället kräver att industrien tillverkar
varje vara som samhället behöver så billigt som möj-
8
3 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
