Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
ligt bör också samhället kräva av
distributionsväsendet att varje vara fraktas från fabrikationsplatsen till
konsumenten så billigt som möjligt m. a. o. med så
små kostnader som möjligt.
Vi måste ha klart för oss att om vi pruta av på detta
krav skulle det i realiteten betyda att vi frivilligt
av-stode från en del av vår levnadsstandard — eller den
levnadsstandard som vi eljest skulle kunna ha.
Vi bruka på ingenjörshåll tala om "flytande
tillverkning". Detta begrepp får icke uppfattas
bokstavligt utan bildligt. Det symboliserar idealet av en
tillverkningsprocess, där varorna oavbrutet, i en jämn
ström, "flyta" från arbetstempo till arbetstempo utan
stockningar, dröjsmål och mellanlagringar, med
minsta möjliga "genomloppstid".
Jag är övertygad om att alla av oss här äro eniga
om att det är ett nationalekonomiskt och därmed
också socialt önskemål att allt fler och fler artiklar
i framtiden kunna framställas enligt denna
tillverkningsprincip — i denna idealprocess.
Men skulle man icke kunna utsträcka detta
betraktelsesätt även till andra områden?
Varför skulle man inte kunna tala om "flytande
distribution"?
Jag tror att det skulle vara till stor fördel för en
sakligare och nyktrare inställning om man vid
diskussioner av samhällets distributionsproblem alltid
hade denna abstrakta idealbild "flytande
distribution" framför sig.
Att i praktiken så vitt möjligt förverkliga denna
idealbild blir kanske en av affärslivets — och
därmed också ingenjörernas — stora uppgifter i framtiden.
Förslag till svensk normalkontoplan för industri
speciellt maskinindustri.
Av professor ROBERT KRISTENSSON1.
Vad tjänar en kontoplan till?
Kontoplan är en systematiskt ordnad uppställning
av bokföringens, statistikens och
kostnadsberäkningens konton. I kontoplanen skola
förmögenhetsposterna och deras förändringar ordnas så, att man får
en översikt över den ekonomiska verksamheten och
särskilt dess resultat.
För företagsledaren betyder kontoplanen ökad
möjlighet att enkelt överblicka den i detaljer ofta
komplicerade redovisningen. Kontoplanen bör därför
främst vara ordnad med tanke på att ge ledningen
en klar överblick över de ekonomiska förhållandena
i stora drag och deras ändring. Särskilt skall planen
ge ledningen en klar bild av verksamhetsresultatet,
dess uppbyggnad och orsaker. Dessutom bör den
vara så beskaffad, att den passar för jämförelser,
såväl interna som med andra företag. Med hjälp av
kontoplanen kan en företagsledning lättare sätta sig
in i och få kompletterade de viktiga
redovisnings-data, som äro nödvändiga underlag för ekonomiska
dispositioner.
För revision och verksamhetskontroll betyder
kontoplanen en betydande besparing i tid och en
ökning i effektivitet. Med hjälp av kontoplanen kan
förarbetet för den kvalificerade bedömningen av
företagets ekonomi förenklas och effektiviseras.
För redovisningspersonalen och det interna
redovisningsarbetet betyder kontoplanen en klarare
förståelse för redovisningens sammanhang och samarbe
tet mellan dess skilda delar och organ. Dessutom
ger planen möjligheter till större säkerhet i
bokföringsarbetet och ökar tillförlitligheten av
redovisningens upplysningar. I vissa fall ger planen
möjligheter till arbetsförenkling. Bl. a. bör planen kunna
förenkla statistik och kontroll, då planens konton
utgöra en värdefull statistisk översikt, i vilken redo-
i Föredrag hållet vrd avd. I :s sammanträde den 18 dec. 1941.
visningens olika delar samt klasserna och kontona
kontrollera varandra.
Vad som i utlandet på vissa håll har drivit fram
arbetet på enhetliga kontoplaner för industrien och
dess skilda grupper, är anspråk från det allmännas
sida. I Tyskland finnes en förordning av år 1937
om allmän plikt att upprätta kontoplan i
överensstämmelse med grunddrag, som äro bestämda för
hela den tyska industrien. Denna allmänna
kontoplan framgår av vidstående illustration, fig. 1. I fig.
2 visas den antagna normalkontoplanen för
maskinindustri i Tyskland.
Det allmännas intresse sammanhänger med
önskemål att kunna främja den allmänna ekonomiska
effektiviteten samt att kunna utöva viss kontroll
med hänsyn till statlig priskontroll och
statsleveranser m. m.
I vårt land har arbetet på enhetliga kontoplaner
hittills drivits fram av industrien själv. De olika
industribranscherna och -grupperna ha intresse av
att med hjälp av ordnad och effektiv redovisning få
till stånd sunda ekonomiska förhållanden, och särskilt
en sund prispolitik baserad på rimliga
kostnadsberäkningar. Industrien har i dessa dagar ett särskilt
behov av enhetliga kalkyler för att få ett sunt underlag
för offentlig priskontroll och statsleveransers priser.
Arbete har sålunda pågått inom olika branscher av
industrien, bl. a. järnindustrien, järngjuterierna och
den mekaniska verkstadsindustrien. Sveriges
mekaniska verkstäders förening (S. M. F.) har tillsatt
en kommitté,1 som har till uppgift att utarbeta förslag
till tillämpliga, enhetliga redovisningsmetoder för den
mekaniska verkstadsindustrien. Arbetet med
kontoplanen har förberetts av en subkommitté, i vilken
i Ordförande i nämnda kommitté är dir. H. Pyk.
Medlemmar äro direktörerna A. Björklund, S. Otterbäck, C.
Schmidt, ingenjör B. Carlberg, kamrerarna A. Landin och K.
Bratt. Sekr. är prof. R. Kristensson.
3 jan, 1942
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
