- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

under vars egid arbetet har bedrivits. Om
idealsystemet med ett enda system någonsin skall kunna
nås, är för dagen omöjligt att profetera om.

På likartat sätt har ISA:s verksamhet resulterat i
mycket betydelsefulla standard för fundamentala
element och begrepp inom maskinindustrien, såsom t. e.
justeringstemperatur för mätinstrument och
toleranssystem.

Tack vare det standardiserade toleranssystemet
kan man i stor utsträckning använda de mätverktyg,
som de olika verkstäderna redan skaffat sig. Där
nyanskaffning måste ske, vet man åter, att de nya
mätverktygen kunna användas för andra ändamål,
även om just den tillverkning, som de inköptes för,
skulle upphöra.

Just i dessa upprustningstider lär man sig
uppskatta dessa standard, som gör det möjligt att om så
behövs beställa vissa delar på en verkstad och andra
på en annan och sedan kunna få delarna hopsatta på
en tredje verkstad tillsammans med de huvuddelar,
som ha tillverkats där.

Det första maskinelement, för vilket en
internationell standard skapats, är kullagret. Det är
naturligtvis en utomordentlig fördel för en tillverkare med
dotterfabriker i flera länder att kunna koncentrera
tillverkningen av olika kullagertyper på vissa
fabriker och sedan kunna fördela produktionen på den
internationella marknaden. Härtill kommer den stora
fördelen för fabrikant och kunder, att
rekommendationerna beträffande inbyggnad av lagren kunna
göras enhetliga. Förutsättningen härför är givetvis,
att alla länder ha samma standard, vilket nu är fallet
med några få undantag.

Dessa exempel ge en antydan om de stora fördelar
som på det internationella området ernåtts genom
standardisering. Dessa fördelar komma att bli ännu
mer framträdande allteftersom de inom ISA utförda
arbetena vinna terräng.

Områden, där ett stort antal nationella standard
ha fastställts och sedan länge äro i användning, äro
skruvar och muttrar, rör och rördelar, armatur samt
velocipeder. Inom dessa områden ha tillverkare och
förbrukare redan haft den största nytta av
standardiseringen.

Varje standard måste utarbetas med största omsorg.
Därför ha också noggranna regler fastställts för att
åstadkomma en nationell svensk standard. Enligt
dessa regler skola både tillverkare och förbrukare
sättas i tillfälle att yttra sig över uppgjorda förslag,
innan de fastställas. Sådana möjligheter bjudas som
regel genom publikation i fackpressen. Dessutom
måste hänsyn tagas till eventuellt förefintlig utländsk
standard till underlättande av internationella
bestämmelser. Detta arbete utföres inom det
maskinindustriella området av SMS (Sveriges mekaniska
verkstäders standardiseringskommitté) och dess
underkommittéer, där landets förnämsta fackmän på de
skilda områdena medarbeta. Sedan SMS funnit ett
standardförslag moget att fastställas som svensk
standard, går det via SMF (Sveriges mekaniska
verkstäders förbund) till Sveriges
standardiseringskommission (SIS) för granskning och förklaras därefter
som svensk standard.

Vår strävan går givetvis ut på att skapa största
möjliga internationella överensstämmelse. Man kan
dock ej räkna med att ernå detta på alla punkter.

Ej heller kan man utan ingående kritik antaga ett
annat lands standard. I många fall måste avvikelser
göras med hänsyn till våra speciella förhållanden.

Alla standard äro medelbart eller omedelbart
beroende av varandra. Så äro t. e. rör, rördelar,
gängsystem, armatur och flänsar beroende av varandra.

Vid dimensionsstandardisering gäller det därför att
få fram vissa riktlinjer för att underlätta en
standardisering i stort och göra det möjligt för den ena
standarden att gripa in i den andra.

För de flesta mekaniska element har det visat sig
lämpligast att uppställa maskinelementen i
geometriska serier. Ibland är det dock bättre med en
aritmetisk serie. Det är t. e. givetvis omöjligt att
standardisera klädesplagg som skjortor och kalsonger
efter geometriska talserier.

De geometriska serierna böra väljas så, att samma
tal återkomma och återfinnas både i en gles och en
tät serie. Så många runda talvärden som möjligt
böra återfinnas i serierna. Framför allt böra talen
1, 10, 100 och 1 000 ingå. De lämpligaste talserierna
äro 5:te, 10:de, 20:de och 40:de y/10, vilka ge ett
språng mellan termerna av 60, 25, 12 och 6 %. De
återfinnas på tabell SMS 400 och benämnas ofta
Re-nardserier och underlätta möjligheterna till
internationella överenskommelser om gemensam standard.
Renardserien enligt SMS 400 avsågs ursprungligen för
normering och typisering.

En annan talserie, SMS 8 A, upptager
normaldiametrar, och den överensstämmer med det
internationella standardförslaget av dec. 1932. Numera strävar
man att samordna de två serierna, så att
Renard-talen även skola återfinnas i serien för
normaldiametrar.

Som framgår av vad som redan sagts kan en
standard ej skapas alltför snabbt. Än så länge ha vi
dessutom här i Sverige fått nöja oss med relativt
blygsamma resurser ifråga om personal och
penningmedel för standardiseringsarbetets bedrivande, men
vi hoppas, att en förstärkning skall kunna ske, så
att arbetstakten skall kunna stegras. Hittills ha av
SIS fastställts ca 750 maskinindustriella standard,
medan motsvarande siffra för Tysklands
vidkommande är 3 600, men där arbetar man med helt andra
resurser.

Även en del statliga och kommunala organ ha
utgivit vissa standardbestämmelser, som samlats i en
förteckning, som publicerades av SIS 1939, "Svenska
standard och normer". Den broschyren borde var
och en som sysslar med standardisering ha till sitt
förfogande för att få en överblick över vad som har
gjorts här i landet på detta område.

Bland de närmaste uppgifterna märkas särskilt
standardisering av material för de maskinindustriella
och järnbruks tekniska områdena, där förbistringen
för närvarande är stor. Även de tekniska
leveransbestämmelserna liksom provningsbestämmelserna äro
mycket oenhetliga. Såväl inom de militära
förvaltningarna som inom privatindustrien gör sig behovet
av standardisering på dessa områden starkt gällande.
Sveriges standardiseringskommission har därför tagit
upp frågan på sitt arbetsprogram. I september 1940
inrättades således en teknisk byrå, "SIS:s
metallavdelning", med uppgift att förbereda en
kvalitets-standardisering. Även dimenssionsstandardiseringen
bör upptagas och samordnas med kvalitetsstandardi-

40

7 nov.. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free