Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Fördelning av vid tiden för utredningen förekommande vävbredder resp.
storlekar vid 124 sjukhus i % av sammanlagda kvantiteten i nA De svarta pelarna
utvisa sammanlagda kvantiteten vävbredder och storlekar. De sektionerade pelarna
utvisa vävbredder resp. storlekar efter standardiseringen.
Även andra myndigheter ha uttalat sig i samma
riktning.
Glädjande nog har standardiseringen gynnsamt
återverkat på de rationaliseringstendenser som ha
börjat förmärkas vid våra sjukvårdsinrättningar och
som äro i hög grad av behovet påkallade. Tyvärr är
också motsatsen till finnandes. Eller vad sägs om
att ett staten tillhörigt sjukhus nyligen infordrade
anbud på sängar av förkromat material eller rosthärdigt
stål. I det senare fallet kostar enbart materialet för
en enda säng ca 300 kr., om det alls står att få!
Upphandlingen vid sjukvårdsanstalterna har, enligt
föredragshållarens mening, före tillgången till
standardiserad materiel handhafts på ett mindre
tillfredsställande sätt. Vid köp av t. e. textilier har
infordrats anbud genom annonsering, varvid såväl
tillverkare och grossister som detaljhandlare insände
prover. Åtskilliga tiotusental sådana prover
förbrukades på detta sätt till ingen nytta. Detta innebar
naturligtvis ett grovt slöseri med material, arbete,
frakter och pengar.
Då beslut om inköpet skulle fattas, skedde detta
bokstavligen på känn, eftersom de enda
mätinstrument som stodo till buds voro ögat och känseln. Man
"tummade" sig igenom hela provpacken eller
bemyndigade sysslomannen att köpa för ett visst pris. Av
förståeliga skäl kunde under sådana omständigheter
tygets hållfasthetsegenskaper, dess förmåga att
uthärda upprepade tvättningar, krympningsförhållanden
etc. ej bliva beaktade.
Genom att standardisera ett flertal textila vävnader
räcker det vid upphandlingen att endast ånge ett visst
standardnummer. Rekvisitionerna insändas till
landstingsförbundets upphandlingskommitté med uppgift
om materielens beteckning och önskad kvantitet.
Kommittén gör därefter inköpen för samtliga sjukhus.
Endast i tveksamma fall
behöver man förvissa sig om att
det verkligen är den avsedda
varan som har levererats,
vilket sker enligt en
standardiserad provningsmetodik.
År 1934 gjordes en
utredning, som bl. a. klarlade, hur
vävbredder och storlekar å
olika textilvaror såsom
hand-duksväv, dukar och servetter
m. m. varierade vid de 125
sjukhus, som utredningen
omfattade. Exempel på ett av
resultaten framgår av fig. 1.
Genom standardiseringen
har man kunnat nedbringa
antalet storlekar för filtar från
mera än 75 till 4. Samtidigt
har 3 kvaliteter fastställts av
det okända antal som tidigare
var i bruk (fig. 2). För
handdukar har storlekarnas antal
reducerats från 46 till 2 osv.
Man kan ju utan vidare
förstå vad detta betyder icke
blott för konsumenterna utan
även för tillverkare,
leverantörer, tvättanstalter,
förrådsutrymmen etc.
Genom att föreskriva en glesare förbandsgas än
som förut användes kan enligt nu tecknade
krigsleveranskontrakt ca 110 ton råbomull sparas — ett
litet men dock talande exempel.
Hittills ha personal- och patientkläder nästan ute-
iänqd
Fig. 2. Antalet storlekar för filtar. Sektionerade
linjer beteckna standardiserade storlekar.
42
7 nov.. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
