Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
för amerikansk bensin och solarolja. Yi försöka nu
hjälpa oss fram med gengas, sprit och motortjära och
få dålig ekonomi och besvärliga driftförhållanden i
stället för att taga ihåll från grunden med problemet
att skapa en motor, som passar för dessa svenska
bränslen. Själva bilen är byggd för bensinmotor,
gummihjul och tungt gods. Med en svensk motor för
svenskt bränsle måste den kanske ha helt andra
egenskaper än med bensinmotorn. Gummi måste vi reda
oss utan eller spara på till det yttersta. Det är då
säkert icke tekniskt riktigt att bara ersätta
gummiringen på det tunga, moderna bilhjulet med någon
sorts fjädrande nödfallskonstruktion i samma form
fastän gjord av stål. Kanske man måste gå tillbaka
till lätta, elastiska hjul med mycket större diameter,
sådana som använts i tusentals år, avstå från vägar
med importerad hårdbeläggning och köra med
måttlig hastighet —- och samtidigt föra över transporterna
till skenor och vattenvägar mer än nu. Våra
inhemska bränslen, ved och torv, väga dubbelt och ta
5 à 10 gånger så stor plats som stenkol. Det är därför
oekonomiskt att använda den under helt andra
förutsättningar konstruerade amerikanska lastbilstypen
för sådan frakt. Yårt svenska ekonomiska optimum
på långt sikt ligger kanske snarare i riktning mot
en gengasdriven eller tjärdriven traktor, som rullar
fram med en rad rymliga släpvagnar, där det ökade
utrymmet kompenserar den nedsatta hastigheten, och
där man utan tekniska svårigheter kan använda stora
fjädrande stålhjul med ett minimum av elastisk
slit-bana, även denna kanske framställd av svenskt
material — den kemiska syntesen har många
möjligheter. — Exemplen kunna mångfaldigas.
Allt detta låter som djärva fantasier, men mycket
beror just nu på om vi ha kurage att säkra vår
förförsörjning på basis av svenskt arbete eller om vi
skola nöja oss med palliativ i förhoppningen att
snarast åter för bekvämlighets skull göra oss helt
beroende av utlandet även för våra mest fundamentala
livsbehov.
Textilindustriens omformning.1
Textil- och konfektionsindustriens stora betydelse
för folkförsörjningen framgår bäst av det faktum, att
den i normala tider sysselsätter över 80 OOO arbetare,
som producera varor till ett värde .av mer än en
milliard kronor per år. Inom det svenska näringslivet
är det endast järn- och metallindustrien som har flera
anställda. Om man bortser från en del lyxvaror och
specialartiklar, har den inhemska produktionen
praktiskt taget tillgodosett landets behov av textilvaror.
Före kriget användes övervägande naturfibrer som
råmaterial såsom ull, bomull, lin, jute och hampa.
Större delen av dessa råvaror måste importeras, då
Sveriges produktion av spånadsämnen är relativt
obetydlig. Importen fördelades på följande sätt:
Ull och ullgarn ........... 11 000 ton
Bomull och bomullsgarn ... 37 000 „
Konstsilke ............... 2 500 „
Cellull ................... 500 „
Lin, jute, hampa och garn
därav .................. 21 000 „
Härtill kommer en import av vävnader och färdiga
kläder på ungefär 10 000 ton.
Som naturligt är, har den nuvarande
handelsspärren medfört en mycket kraftig minskning av vår
införsel av textila råmaterial. Den omläggning av
textilindustrien som blivit en oundviklig följd av de
ändrade handelsförhållandena har betingats av två
väsentliga faktorer. Dels har man varit tvungen att
taga hänsyn till de ersättningsmaterial, som stått att
erhålla, både ifråga om deras beskaffenhet och mängd,
och dels har det gällt att i första hand tillgodose de
ur försörjningssynpunkt viktigaste behoven.
Framställningen av cellull och konstsilke har
utvecklats fantastiskt såväl kvalitativt som i fråga om
i Referat av direktör F. Thulins föredrag vid avd. I :s
sammanträde den 24 februari 1942. Föredraget upplästes
av civilingenjör Sven Hjertén, då direktör Thulin fått
förhinder.
kvantiteten. På tio år har världsproduktionen av
cellull stigit från 4 000 till 540 000 ton om året.
Här i Sverige har sedan krigsutbrottet
tillverkningen mångdubblats. För närvarande tillverkar
man sammanlagt 7 000 ton, varav vid AB Nordisk
silkecellulosa i Norrköping 5 500 ton och vid AB
Svenskt konstsilke i Borås 1 500 ton. Dessutom har
textilindustrien tillsammans med Kooperativa
förbundet bildat ett bolag, AB Cellull, som f. n. håller på
att bygga en ny cellullfabrik i Värmland. Denna
beräknas komma igång i början av nästa år och skall
då producera 7 500 ton. Därmed skulle den inhemska
produktionen komma upp i en kvantitet av ungefär
14 500 ton sammanlagt. Vi torde vidare kunna räkna
med en viss import. Under nästa år böra vi
följaktligen kunna bli i stånd att i avsevärd utsträckning
tillgodose bomulls- och ylleindustriens behov av
råvaror med cellull.
Det är inte riktigt att utan vidare, kalla cellullen
för en ersättningsvara. I mer än tio år har man här
i landet tillverkat rena cellullvävnader, och i vissa
tyger, t. e. musliner, hade cellullen redan långt före
kriget slagit ut naturfibrerna såsom ylle och bomull.
Cellullen kan i stor utsträckning ersätta bomull.
Vid blandning av bomull och cellull har det visat sig
lämpligt med ca 1/3 cellull. Med den proportionen
erhållas varor av god kvalitet som ha den fördelen,
att de bibehålla sin styrka även i vått tillstånd.
Cellullen har en del egenskaper som äro bättre än
ullens såsom högre slitstyrka i torrt tillstånd samt
bättre förångningsförmåga och mindre krympning. I
andra avseenden däremot kan cellullen icke mäta sig
med den naturliga ullen. Detta är avgörande för
den mängd cellull som kan blandas in, utan att det
färdiga ylletyget avsevärt försämras.
Ifråga om lin förhåller det sig så, att den svenska
produktionen före kriget täckte ungefär 5% av
linindustriens råvarubehov. Tack vare statsmakternas
välvilliga stöd är linodlingen nu i färd med att
50
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
