Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
HÄFTE 6 Redaktör. ERIK SWARTLING 6 ]UNI 1924
INNEHÅLL: Kvinnlig arbetskraft för industriell beredskapstjänst, av undervisningsrådet Ryno Lundqvist. —
Den praktisk-psykologiska vetenskapen i yrkesvägledningens tjänst, av dr phil. Walter Jacobsen. — Litteratur. —
Föreningsmeddelanden.
Kvinnlig arbetskraft för industriell beredskapstjänst.
Av undervisningsrådet RYNO LUNDQUIST.
Vid en konferens med industrimän så sent som i
höstas, där man dryftade frågan om anskaffning
och utbildning av reservarbetskraft att ha tillgänglig
i händelse av mobilisering, yttrade chefen för ett av
landets större industriföretag, att problemet vore
"minst sagt fullkomligt felaktigt" upplagt av
arbetsmarknadskommissionen. Frågeställningen borde
enligt hans mening begränsas till, hur man skall ordna
för sig just nu. I händelse av krig komme problem
att uppstå, som då finge lösas. Kanske kan
yttrandet tas som ett i hastigheten olyckligt tillspetsat
uttryck för vederbörandes missnöje med
arbetskrafts-situationen i dåvarande läge. Hur som helst, Sveriges
industrifolk i allmänhet torde väl vara ense om, att
en i tid företagen planering även på detta område
ingår såsom ett nödvändigt led i vår
försvarsberedskap. Jag vill också från början betona, att den
fråga, som här avhandlas, av alla parter måste kunna
ses mot bakgrunden av en krigssituation, ty dess
lösning kräver så pass vittgående ingripanden, att
man endast under denna förutsättning kan påräkna
den samverkan från olika håll, som är nödvändig för
att en lösning skall nås.
Tillgången på arbetskraft under ett krig.
Uppskovsförfarandet.
Hurudan blir då situationen i fråga om tillgång
på arbetskraft vid ett krigsutbrott? Yid detta laget
känna vi alla alltför väl, hurusom den nutida
krigs-taktiken sätter in största möjliga kraft redan i den
första stöten. Det gäller då för en liten krigsmakt
som vår att så snabbt som mobiliseringsapparaten
gör det möjligt nå maximum av slagstyrka.
Krigsmakten kommer redan under krigets första skede,
utsträckt över någon månad, att lägga beslag på
flertalet av de krigstjänstdugliga männen. Dessa, som
också representera de ur produktionssynpunkt
värdefullaste årsklasserna, undanryckas därigenom
produktionen inom alla näringslivets områden. Samtidigt
skola många tiotusental icke krigstjänstskyldiga
byggnads-, anläggnings- och grovarbetare m. fi. göras
disponibla för olika försvarsuppgifter bakom fronten.
Samtidigt som det militära försvaret sålunda skall
1 Föredrag" vid avd. I :s och Uppsala tekniska förenings
sammanträde den 24 april 1942.
tillföras största möjliga manskapsstyrka måste
emellertid den för folkförsörjningen och försvaret
livsviktiga produktionen och varudistributionen ha tillgång
på nödvändig arbetskraft. Man måste se till att även
hemmafronten håller. Härvid är det icke möjligt att
helt lita till hemmavarande överåriga män, kvinnor
och barn. Krigsmakten måste därför avstå från ett
antal vapenföra män, som äro oumbärliga på
hemmafronten i egenskap av specialister, högt kvalificerade
yrkesmän etc. Avvägningen mellan den militära och
civila försvarsberedskapens krav sker som bekant
genom uppskovsförfarandet.
Av vad jag anförde om krigsmaktens behov
framgår, att antalet uppskov måste starkt begränsas.
Endast sådana befattningshavare och yrkesmän, för
vilka ersättare icke kunna anskaffas, få genom
uppskov undandragas krigstjänst.
Antalet uppskovsmän inom olika näringsgrenar,
procentuellt räknat, är därför beroende av de olika
stora anspråk i yrkeshänseende, som ställas på
yrkesutövaren. Inom den för landet så livsviktiga
jordbruksnäringen, för att nämna exempel, har inte ens
1 på 100 värnpliktiga kunnat få uppskov vid
mobilisering. Krigsindustrien har måst tilldelas ett
väsentligt större antal uppskov. Speciellt gäller detta helt
naturligt verkstadsindustrien, där i medeltal ungefär
var 4: de värnpliktig har uppskov och sålunda i
händelse av mobilisering får stanna vid sitt arbete tills
vidare. Värnpliktiga tillhörande vissa av de mest
kvalificerade yrkesgrupperna inom krigsindustrien hava
samtliga uppskov.
Ett krigsviktigt industriföretag har att vid
mobilisering skaffa ersättare för de värnpliktiga arbetare,
som icke redan i fredstid ha tilldelats uppskovssedlar.
Därvid kommer industrien att få konkurrera med
jordbruket, skogsbruket och andra viktiga
näringsområden, som alla bli ställda i liknande situation.
En mycket svår brist på arbetskraft kommer att göra
sig gällande. Det enda sättet över huvud taget att
komma till rätta med detta arbetskraftsproblem är att
i största möjliga omfattning tillgripa den
arbetskraftsreserv som utgöres av kvinnorna.
Statens arbetsmarknadskommission har visserligen
vidtagit förberedande anstalter för att med hjälp av
tjänstepliktslagen kunna vid mobilisering överflytta
yrkeskunniga arbetare från mindre krigsviktiga före-
4 april 1942
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
