Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
Teknisk Tidskrift
Föreningsmeddelanden
Bokanmälan.
Kampen mot inflationen, av Berthold Josephy.
Stockholm 1941. Bokförlaget Natur och kultur. Pris
kr. 6: 50.
Första delen av detta arbete: "Inflationen i
teoretisk belysning" är helt visst avsedd att utgöra en
för en bredare publik tillgänglig framställning av
inflationsförloppets teoretiskt-ekonomiska sammanhang;
det torde dock med skäl kunna ifrågasättas, om
författaren helt lyckats med sin avsikt att göra denna
kunskapsmeddelelse verkligt populär. Det är helt
visst att befara, att de som gå till genomläsning av
denna del utan föregående ganska grundliga
penningteoretiska insikter, komma att finna denna avhandling
på cirka ett hundratal sidor ganska hårdfjällad trots
författarens mångahanda goda intentioner. Häremot
kontrasterar på ett mycket lyckligt sätt den andra
avdelningen "Sverige inför inflationsfaran", vilken får
ett särskilt värde därigenom att författaren här och
var anlägger jämförelsesynpunkter med andra länder.
Speciell vikt tillkommer hans undersökning i kapitlet
"Köpkraftsökningens källor" av de inverkningar, som
i fortsättningen kunna komma att utövas av
exportkrediterna, där mycket verkningsfulla paralleller
dragas med den hittillsvarande utvecklingen i Danmark.
Författaren påpekar den nya stegring av
importpriserna, som sedan en tid tillbaka är i gång, och
framhåller, huru å andra sidan exportöverskott i form av
en direkt kreditgivning till utlandet tillföra
cirkulationen köpkraft, som inte direkt motsvaras av
tillgångar på marknaden. Det är klart, att den
härigenom skapade köpkraften på skilda vägar kommer
att skärpa efterfrågetrycket på inhemska marknader.
En exportproduktion, vilken via arbetslöner,
råmaterialomsättning etc. ökar köpkraftsvolymen utan att
tillföra varutillgången inom landet något tillskott,
måste göra risken för exorbitant prisstegring på denna
väg omedelbart aktuell, alldeles frånsett
prisstegringen via en import, där prisbildningen inte längre
väsentligen är underkastad marknadsfaktorer av ekonomisk
natur utan i växande grad kan komma att bli
bestämd av geografisk isolering och förskjutningar i
det internationella maktläget. Utrikeshandeln kan
därför i framtiden komma att bli en infallsport för
inflatoriska smittoämnen, som noggrant bör bevakas;
till denna dr Josephys slutsats måste den opartiske
läsaren ovillkorligt ansluta sig.
Beträffande det penningpolitiska program,
varigenom den obestridliga inflationsfaran — på denna
och andra vägar — praktiskt lättast kan begränsas,
är författaren fiende till alla doktrinära åtgärder.
Penningpolitiken skall anpassa sig efter produktionens
och sysselsättningens krav; kontrollmöjligheternas
bibehållande är det avgörande, icke att prisnivån rör sig
(uppåt). Härvidlag är ju dr Josephy’s recept
ingalunda avvikande från vår officiella penningpolitik och
prispolitik i allmänhet. Och man kan helt instämma
i slutorden om krispolitikens trefaldiga uppgift:
kontroll av prisrörelsen för att förhindra hejdlösa
stegringar, stimulerande av nya produktiva insatser
medelst skäliga vinster samt indragande av oförtjänta
prisutjämningsvinster och värdestegringar.
Thorsten Oähe.
Svenska teknologföreningens avdelning för
Industriell ekonomi och organisation samt Tekniska
föreningen i Uppsala hade ordnat gemensamt möte, som
inleddes fredagen den 24 april 1942 med studiebesök
vid Fysikalisk-kemiska institutionen, varvid docent Sven
Brohult redogjorde för institutionens aktuella
arbeten och sedan jämte flera av professor The Svedbergs
assistenter förevisade institutionens imponerande
laboratorier, i vilka bl. a. experiment med tillverkning av
syntetiskt gummi voro igång.
Sedan man druckit kaffe i det nyinredda "Café Alma"
i universitets källarvåning, fortsatte mötet med
sammanträde i lärosal IX i universitetet. Tekniska
föreningens ordförande, ingenjör O. Lidforss, hälsade
gäster och medlemmar välkomna och uttryckte föreningens
glädje över samarbetet med teknologföreningen. Til!
ordförande under sammanträdet valdes på ingenjör
Lidforss’ förslag professor T. Sällfors, ordf. i avd. I.
Till medlemmar i avdelningen för Industriell ekonomi
och organisation valdes civilingenjörerna Gösta Bjurner,
och Bo Bäckström, Stockholm, överingenjör I. J. Follin,
Västerås, civilingenjörerna Hilding Häggström,
Stockholm, Einar Karsvik, Uppsala, och Sten Larsson,
Stockholm, undervisningsrådet Ryno Lundquist, Stockholm,
civilingenjör K. E. Moberg, Stockholm, bergsingenjör
Lennart Nordenfelt, Fagersta, civilingenjörerna Algoth
Olsson, Ludvika, Stig Samuelson, Stockholm, och
Lennart Svedberg, Stockholm, samt byråingenjör Sten
Vi-gren, Stockholm.
I samband med invalen meddelade ordföranden — icke
utan en viss stolthet — att avdelningens medlemsantal
nu överskridit 1 000.
Undervisningsrådet Ryno Lundquist, Statens
arbetsmarknadskommission, höll föredrag över det aktuella
ämnet "Kvinnlig arbetskraft för industriell
beredskapstjänst".
Efter föredraget följde diskussion, vari deltogo
direktör Georg Styrman, Sveriges verkstadsförening,
civilingenjör Erie Brodén, Konfektions AB S:t Erik,
direktör Konrad Andersson, Stockholms städs lärlings- och
yrkesskolor, och civilingenjör Sten Tiberg, Telefon AB
L. M. Ericsson.
Sedan ordföranden framfört auditoriets tack för det
intressanta föredraget och de belysande
diskussionsinläggen, begav man sig till Gillet för att äta supé.
Ingenjör Lidforss lämnade i ett anförande en intressant
redogörelse över Uppsalaindustrien, och professor
Sällfors framförde avdelningens för Industriell ekonomi och
organisation tack till Tekniska föreningen för dess
lyckade värdskap under mötet. Sång och musik bidrog till
att göra stämningen "Uppsalamässig".
Lördagen den 25 april företogos studiebesök dels vid
Uppsala ängqvarns AB, vars anläggningar för
tillverkning av mjöl och jäst visades av ingenjörerna S. Abdon
och B. Karsvik, och dels vid AB Uppsala ättiksfabrik,
vars anläggningar för tillverkning av ättiksprit, senap,
majonäs m. m. visades av ingenjör B. Knebel.
Efter studiebesöken bjödos deltagarna av Uppsala
ångqvarns AB på lunch på Gillet. Under sakkunnig
ledning företogs sedan en rundvandring bland Uppsalas
historiska sevärdheter.
G. I.
72
3 okt. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
