Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
HÄFTE 7 Redaktör. ERIK SWARTLING 4 jULl 1942
INNEHÅLL: Erfarenheter från arbetsstudier inom skogsbruket, av Gösta Luthman. — Några synpunkter
på modern registreringsteknik. — Litteratur.
Erfarenheter från arbetsstudier inom
skogsbruket.
Av GÖSTA LUTHMAN.
Arbetsstudier ha inom skogsbruket igångsatts av
precis samma skäl som inom industrin. Man har
således med arbetsstadierna avsett att få material och
underlag för rationaliserings- och
förbättringsåtgärder i arbetet. De första försöken med skogliga
arbetsstudier gjordes här i landet så tidigt som omkring
1930, dvs. vid en tidpunkt, då det ännu fanns
ledande industriföretag, som icke infört arbetsstudier.
Dessa första försök visade sig emellertid icke kunna
föra till några nier användbara resultat.
Anledningen härtill kan i mycket sägas vara, att de
bedrevos i så liten skala, att tillräckligt ingående
undersökningar över de skilda arbetsmomentens karaktär
icke kunde företagas. Till skillnad från förhållandena
inom industrin är det omöjligt att inom ett
skogsföretag bygga upp en arbetsstudieorganisation, så
att man börjar utföra arbetsstudier på någon del inom
företaget och sedan undan för undan utvidgar
arbetsstadierna och organisationen härför till att
omfatta hela företaget. Inom skogsbruket äro nämligen
samtliga arbetsmoment alltifrån trädens avverkning
till stockarnas uttransport ur skogen fram till
konsumenten så intimt förknippade med varandra, att
nian icke ur sitt sammanhang kan bryta loss en viss
del och göra denna till föremål för arbetsstudier. En
arbetsstudieinstitution inom skogsbruket måste
därför, 0111 resultat skall kunna viniias, från början
sättas upp i full omfattning, varigenom kostnaderna
springa i höjden utan att några omedelbara fördelar
kunna erhållas. De arbetsstudier som exempelvis
utföras inom det värmländska storskogsbruket genom
dess organisation. "Värmlands skogsarbetsstudier",
där författaren är anställd, ha bedrivits sedan
sommaren 1939 och beräknas komma att pågå
åtminstone ytterligare i det närmaste två år, dvs. under
icke mindre än 41/., år, innan så definitiva resultat
kunna framställas, att mera bestämda överväganden
kunna göras rörande möjliga
rationaliseringsåtgärder, omläggningar av ackordssättningssystem m. m.
När arbetsstudier skola igångsättas på ett helt nytt
verksamhetsområde vållar alltid personalfrågan
betydande svårigheter. Till följd av de speciella för-
hållanden, som råda inom skogen samt
nödvändigheten av att arbetsstudiemännen äro vana vid arbete
utomhus och de strapatser, som mången gång kunna
vara förenade med förflyttningen till och från
arbetsplatsen, ansågs det icke möjligt citftr t £1
arbetsstadiemännen från industrin. I stället igångsattes
utbild-liing av ett 15-tal förmän med 1-årig skogsskola,
varvid de först fingo genomgå en 3-veckors teoretisk
kurs under en av professor Sällfors’ assistenter och
därefter under 3/4 år underkastats allmän praktisk
träning i en arbetsstudäemans olika uppgifter. Innan
någon slutgiltig undersökning igångsattes ha sedan
arbetsstudiemännen konsekvent "samkörts" så lång
tid, att fullständig samstämmighet i
tidtagningsresultaten uppnåtts.
Det fundamentala problemet vid skogliga
arbetsstudier är förknippat med det kända förhållandet, att
arbetets kvantitativa omfattning varierar från
arbetsstycke till arbetsstycke, dvs. från träd till träd samt
från enhet till enhet för de ur träden upphuggna
sortimenten. I direkt samband med trädens
varierande dimensioner står också att arbetets
kvantitativa omfattning icke utan vidare kan
förutbestämmas. Om man i jämförelse härmed tänker på
exempelvis ett svarvningsarbete inom industrin, så kan
man där utgå ifrån att det råmaterial, ur vilket
arbetsstycket skall förfärdigas, har givna dimensioner,
varigenom det för arbetsstadieingenjören icke är
förenat ined någon svårighet att ånge svarvningens
kvantitativa omfattning liksom den mängd material
som måste undanskaffas, uttryckt i lämpliga värden på
skärhastighet, matning och antal skär. Tidtagningen
kan för ett sådant arbete lätt utföras så, att man
bestämmer den tid som erfordras för arbetsstyckenas
inspänning i svarvstolen, skärstålets framförande i
arbetsläge osv.
Vid skogliga arbetsstudier kan man icke gå till
väga så enkelt, utan där måste parallellt med själva
tidtagningarna även utföras en uppmätning av den
utförda arbetsmängden. Man måste således
bestämma antal och storlek hos de barkremsor, som
undanskaffas, diametern på trädstammen i de punkter, där
4 april 1942
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
