- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
75

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

i virket och dels det tryck,
som av den sågande
utövas på sågen.

Sågtändernas
intryckbar-het.

Belastas en sågtand med
ett tryck (p) uppkommer
en intryckning i virket.
Djupet (h) hos denna
intryckning har icke kunnat
teoretiskt härledas, varför
det varit nödvändigt att
tillgripa empiriska
undersökningar. En sådan
experimentell bestämning
kan utföras så, att man i
en lämpligt utformad
våganordning belastar en tand
med varierande vikter och
avläser de häremot
svarande intryckningarna. För
detta ändamål har en enkel
apparat konstruerats, vars
allmänna utseende och
även funktionssätt framgår

av fig. 3. Själva vågarmen består av en stång (a), som
ligger lagrad i två kullager vid (b) och som i ena
ändan är försedd med en skjutbar vikt (c) och i andra
ändan med fästanordning (d) för en sågtand (e) samt
platta (/) att placera vikter på. Vikten c ställes in
så, att endast ett obetydligt initialtryck erhålles,
varefter vikter påläggas och motsvarande intryckning
mätes med hjälp av mätmikroskopet (gr).

Ett mätförfarande av detta slag lider av den
svagheten, att man aldrig med säkerhet kan avgöra när
tandspetsen råkar i beröring med trästycket, ty
träets yta uppvisar alltid spår av "luddighet", som
dels gör själva ytskiktet poröst och dels skymmer
spetsen. Något större fel kan dock icke uppkomma
till följd härav och sedan väl spetsen tryckts in ett
litet stycke inverkar ytförhållandena icke längre.

De erhållna värdena för ett visst trästycke ha
grafiskt åskådliggjorts i diagrammet fig. 4. Som synes
förekommer en viss spridning vilket är alldeles
naturligt, om man betänker svårigheten att utföra
in-tryckningen enbart i höstved (eller alternativt
vårved), ty de av tandspetsen förorsakade bristningarna
i fibrerna göra sig givetvis märkbara även i
kringliggande skikt av vårved (höstved), men det har
ändock ansetts riktigare att på detta sätt så långt sig
göra låter systematisera provtagningen med hänsyn
till de båda vedslagen.

Det matematiska förloppet hos intryckningskurvan
visar sig genomgående vara av formeln:

Fig. 2. Den linjära förflyttningen vid sågning som funktion av tiden.

höstved och kärna som regel är hårdare än vårved
och splint. I det fortsatta resonemanget är det
därför fullt berättigat att utgå från en
intryckningsfunk-tion enligt (3).

Den sågandes sätt att trycka pä sågen.

Eftersom sågskärets längd ändrar sig allteftersom
sågningen framskrider i den runda stocksektionen
kan man icke utan vidare göra några antaganden
rörande den sågandes sätt att trycka på sågen.
Särskilda undersökningar häröver måste därför
företagas. Ett nära till hands liggande förfaringssätt
vore då att ur avståndet mellan och längden hos de
repor i snittytorna, som sågen för varje drag
åstadkommer, och med hjälp av ett för samma trästycke
upplagt intryckningsdiagram beräkna trycket på
sågen. Tyvärr kan emellertid icke en fritt sågande
människa taga alldeles parallella drag, vilket medför
en avsevärd osäkerhet vid uppmätning av repornas
dimensioner. En annan och principiellt
anmärknings-fri metod vore att lägga upp stocken i något slags
våganordning och direkt registrera trycket. Före-

h = cx [yy.

Po



(3)

där h betyder intryckningens djup,
cv p0 och c betyda konstanter och
p belastningen på tanden.

I diagrammet representerar den idragna kurvan en
efter formel (3) inpassad kurva, vilken som synes
nästan helt ansluter sig till medelvärdena. Någon
principiell skillnad mellan vår- och höstved samt
kärna och splint har icke kunnat påvisas, men väl att

Fig. 3.

4 april 1942

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free