Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4 a. Använd tand. Intryckningen (h) 1 mm samt
funktion av belastningen (p) i gram. • = medelvärden enligt
protokoll 69. — = inpassad kurva. Denna ekv. är:
h = O,03i */p + 132’— 0,39.
O. tf o
Fig. 4 b.
Tandens tjocklek = 0,785.
Skala 5 : 1.
tagna utredningar ha emellertid visat att en sådan
apparat skulle bli avsevärt komplicerad och därmed
förorsaka större kostnader än vad betydelsen hos
denna undersökningsdetalj kan anses motivera. Ett
tredje, visserligen icke vetenskapligt fullkomligt, men
för föreliggande behov nöjaktigt alternativ består i
att jämföra mänskliga och maskinella
sågningsresul-tat med varandra.
För att möjliggöra undersökningar över olika
sågbladsmärken och typer har emellertid vid Värmlands
skogsarbetsstudier iordningställts en enkel
provningsmaskin, som dock här icke kan beskrivas
närmare. Genom jämförande sågningar för hand och i
denna maskin har det visat sig, att en människa vid
avsågning av stockar i stort sett hela tiden arbetar
med konstant tryck pä sågen.
Med konstant tryck på sågen realiseras också det
ovan anförda kravet på oförändrad arbetsåtgång per
dasr räknat.
Beräkning av draglängden.
Sammanställer man de under föregående moment
vunna resultaten kan man, under förutsättning av
parallella sågdrag, utan svårighet härleda ett uttryck
för draglängden (L). Enär detta uttryck utgöres av
en elliptisk integral, införes i stället en approximativ
lösning med Simpsons formel (funktionen uppdelad i
fyra intervall).
L = k, -R
_ 1,53__
VW^–. ’VH
3,69
+
08
R
1
+ kt — k 2
_ 1,41 ____1
)/fT*,-*; vr+«,
(4)
där R — stockens radie samt kv k2 och k3 konstanter.
Man ser av denna ekvation, att L vid stigande R
undergår en mycket snabb ökning. Som exempel
härpå skall senare ett tillämpningsfall genomräknas.
Vid praktisk sågning kan man som redan nämnts
icke ta parallella drag, utan en viss vridning av
sågen uppkommer automatiskt till följd av
armrörelsens natur. Genom att systematiskt utnyttja denna
vridning exempelvis på det sätt som framgår av fig. 5,
varigenom sågsnittet får formen av en likbent
triangel, minskas tydligen de enskilda sågdragens längd
med bortåt 50 % i förhållande till vid parallella drag.
Ekv. (4) äger dock alltjämt giltighet, om i stället för
R
det verkliga värdet på R införes-och det så er-
2 eos a
hållna L-värdet multipliceras med 2, dvs.
, ( R )
4 \2 eos <xj
(5)
Ett annat sätt att åstadkomma förkortning av
såg-skärets längd består i att använda sig av såg med
krökt tandgång. Uppenbarligen får krökningen icke
göras för stor, ty då skulle sågen komma att ligga
an mot ett så kort stycke av tandgången, att de i
ingrepp varande tänderna trycktes in mer än som skulle
vara lämpligt ur sågningsteknisk synpunkt; alltför
stor risk för fasthuggning skulle föreligga. Vid
praktisk svanssågning sker precis som vid sågning med
bågsåg en vridning av sågen, men resultatet blir dock
icke en sågform enligt fig. 5, utan skären bli
oförändrat raka och parallella. Vridningen tjänar
nämligen i detta fall endast syftet att bringa hela
tandgången i ingrepp, ty annars skulle tänderna i sågens
ändparti ej göra någon nytta.
Fig. 5.
76
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
