- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

än timlönsarbetaren. Någon kanske invänder, att
timlönsarbetaren kan göra lika mycket som
ackordsarbetaren. Det skall villigt erkännas, att så kan
vara fallet, men det är ett försvinnande fåtal
arbetare, som i det långa loppet förhålla sig så. Tre
ackordsarbetare utgöra ungefär lika mycket som fyra
timlönsarbetare och då varje arbetare kräver ett visst
arbetsutrymme i fabrikslokalerna, är det klart, att
genom ackordsavlöning man kan uppnå större
produktion per kvadratmeter golvyta, varför de fasta
kostnaderna per produktenhet minskas.

Kanske ändå betydelsefullare är frågan, då det
gäller dyrbara maskiner, vilka bliva bättre
utnyttjade genom ackordssättning av arbetet. Som
exempel från Mazetti kan jag nämna, att genom
ackordssättning på en mans arbete arbetstakten så kraftigt
ökats att vi sluppit köpa ännu ett maskinaggregat av
viss typ, som skulle kostat 25 000 kr. — förutom att
vi sparat utrymme på ca 20 m2.

4. Lägre tillverkningsomkostnader.

Ett maskinaggregat på 25 000 kr. belastar
företaget med en avskrivningskostnad av 2 500 kr. och
räntekostnad av ca 600 kr. per år. Alltså enbart
årliga kapitalkostnaderna för denna anläggning uppgår
till en manlig arbetares årslön.

De nu nämnda fyra fördelarna för arbetsgivaren
av ackordssättning torde många gånger om uppväga
den först påpekade nackdelen att i vissa fall behöva
kosta på ökad avsyning av den färdiga varan.

Som förut angavs har även arbetaren fördelar av
ackordssättningen. Först och främst blir hans
inkomster större och detta är det viktigaste
argumentet. Men genom ackordet blir arbetaren också
personligt engagerad i arbetet på ett helt annat sätt och
blir intresserad av, att det skall gå undan. Han känner,
att med varje bit, som passerar genom hans händer,
växer avlöningen i hans kuvert. Står arbetaren vid
en maskin blir han genom ackordet intresserad av,
att maskinen går så bra som möjligt och med minsta
möjliga spilltider för att tillföra honom den största
inkomsten.

Det är alltså tydligt, att det för båda parter finns
mycket starka skäl för tillämpning av ackordssystem.
Frågan är då: Vilka arbeten kunna ackordssättas?
Svaret blir: Praktiskt taget alla arbeten, blott de
upprepas under något så när lika förhållanden. Vid
den detaljerade analys av driften vid vår fabrik i
Malmö, som vi utfört under de senaste åren, har det
visat sig, att man med fördel kan ackordssätta sådana
arbeten som pågivnings- och tömningsarbeten vid
rostugnar, likaså arbeten vid sockerkross,
transportarbeten vid valsar och concher, blandning av massor,
pressning av cacao, emballering av cacaosmörblock,
kokning av karamellmassor, tillverkning av fyllda
karameller, dragéring av pastiller och spikning av
lådor för att nu nämna några arbeten, som
huvudsakligen utföras av manliga arbetare. Även sådana
arbeten som lossning och stapling av större partier
ankommande gods, t. e. av cacaobönor, socker, mjöl
o. d. kunna ackordssättas. Se vi på de olika typer
av arbeten, som utföras av kvinnor finna vi, att dessa
arbeten i de flesta fall till sin karaktär äro sådana,
att de äro särskilt lämpade för ackordssättning. Detta
beror naturligtvis därpå, att de bestå av enkla ar-

betsoperationer, som ideligen upprepas. Inslagning
av praliner för hand eller maskin, påsättning av
banderoller, packning av stycksaker i kartong äro
sådana enkla, rutinmässiga arbeten, som direkt
inbjuda till ackordssättning. Men även mera
komplicerade arbeten, såsom handformning av fyllda
praliner, tillverkning av marzipanfigurer, uppvägning
och förpackning av karameller kunna med fördel
ackordssättas.

Ackorden kunna antingen vara individuella, dvs.
utgå för den enskilde arbetarens prestation, eller
också gruppackord, då samtliga som deltaga i
arbetet, t. e. vid en överdragsmaskin, erhålla ett
gemensamt ackord för den producerade kvantiteten och
ackordssumman sedan fördelas i förhållande till
antalet arbetstimmar och omräknas till vederbörande
arbetares lönegrupp.

I detta sammanhang skall särskilt framhållas
vikten av att ackorden anpassas efter grundlönen i olika
lönegrupper. Tidigare tillämpades vid vårt företag
ett gemensamt ackord, oberoende av lönegrupp. Detta
hade till följd att om t. e. 78-öres flickor och 39-öres
flickor sysselsattes på samma arbete med ackordslön,
så gjorde den senare gruppen endast hälften av den
förras prestation för att ej komma upp i för hög
ackordsförtjänst. Småflickorna tvingades alltså från
början att hålla nere arbetsprestationen, och vad
detta betyder ur uppfostringssynpunkt, står givetvis
klart för var och en.

Numera räkna vi alla ackord på respektive
grundlöner, även i sådana fall då en arbetare av någon
tidigare anledning betalas med en timpenning, som
är högre än den avtalsenliga. En laborant med
1,85 kr/h får t. e. ackordet räknat på 1,23 och sedan
tillägges 12 öre som speciell lön. I vissa fall bortgår
sådana extra ersättningar helt, när ackord tillämpas,
emedan de till sitt ursprung varit av premiekaraktär.

Givetvis förekommer det i tillverkningen arbeten,
som ej lämpligen kunna ackordssättas, emedan man
ej på förhand kan fastställa sambandet mellan
nödvändig arbetstid och producerad mängd. Ett dylikt
arbete - är t. e. övervakningen vid röstning av
cacaobönor eller marzipanmassor, där olika
fuktighetshalt i råmaterialet kan förorsaka längre eller
kortare röstningstid. Även maskinskötarens arbete vid
informningsanläggningar eller överdragsmaskiner är
av likartad karaktär. I detta fall kan man endera
låta vederbörande ingå i gruppackord, eller också
kan man ha förhöjd timlön jämte någon form av
premium i förhållande till den producerade mängden
färdig vara.

Övergå vi nu till frågan om vad som menas med
riktiga ackord, kan man angiva följande definition:
Ett riktigt ackord är det, som ger den avsedda
tim-förtjänsten oberoende av partiets storlek, under
förutsättning att arbetaren likformigt utför arbetet med
insättande av skälig intensitet. Det är utomordentligt
betydelsefullt att ackorden äro fullt riktiga. Är
ackordet för högt får för det första arbetsgivaren
betala för mycket och för det andra arbetar ej arbetaren
för fullt av rädsla att ackordet skall sänkas, då det
ger så hög timförtjänst. Det gamla kollektivavtalet
innehöll bestämmelser i den riktningen. Är
däremot ackordet för lågt förlorar arbetaren intresset för
att göra något utöver timlönsprestationen, då han
känner att ackordet ej ger skälig ersättning. "Utsug-

90

4 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free