- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Nu företogos arbetsstudier, vilka omedelbart gåvo
vid handen, att ackordet kunde sänkas med 25 % och
förhandlingar upptogos på denna grund. Arbeterskan
erkände då, att en viss sänkning av ackordet kunde
tänkas, varför vi alltså voro ense på denna viktiga
punkt, men att det av arbetsstudieavdelningen
föreslagna ackordet absolut inte kunde antagas. Hon
föreslog som allra lägsta ackord ett pris, som låg
ca 10 % högre än det beräknade ackordet.

Vid ackordsförhandlingarna meddelades att våra
studier hade visat att 20 % med säkerhet kunde
uppnås på vårt angivna ackord, men då den berörda
arbeterskan låg något över normalarbetaren, räknade vi
med att hon skulle komma upp i ca 30 %, vilket
också meddelades vid förhandlingarna.

Förhandlingarna gåvo dock intet resultat, då
ingendera parten ville ge med sig. Studierna hade
emellertid även givit anvisning om att vissa tempon kunde
förenklas något, varför vi meddelade, att vi skulle
lägga om arbetsmetoden och att ackordet då kom
att minskas ytterligare.

Ändringen vidtogs omedelbart dagen därpå och en
annan arbeterska, som dock ej var så van, fick utföra
arbetet, och hon förtjänade med det för denna metod
beräknade ackordet redan första dagen 21 %. Detta
ackord låg ytterligare 10 % lägre än vårt förra, var-

för alltså totala ackordsminskningen blev 35 %. Då
vi i praktiken vid Mazetti tillämpat en norm med
20 % som undre gräns för ett riktigt ackord,
behövdes efter omläggningen inga nya förhandlingar
utan arbetarna accepterade ackordet.

Den arbeterska, som förut utfört arbetet, anhöll nu
att i alla fall få deltaga i detsamma och följande dag
tjänade hon 28 % på ackordet och förtjänsten steg
sedan till något över 30 %.

Slutresultatet blev alltså:

1. Företaget fick en minskning i arbetskostnaden
på 35 %, varigenom kalkylen kom i ett helt annat
läge, och kapaciteten steg i motsvarande grad.

2. Arbetaren ökade sin timförtjänst från 94 öre till
102 öre.

I början av denna uppsats framhöll jag, att
ackords-sättning var en åtgärd, som gav fördelar för både
arbetsgivare och arbetare, under förutsättning att
ackorden voro riktiga. Med de nu angivna exemplen
hoppas jag i någon mån ha givit belägg för detta
påstående. Enligt min uppfattning bör det ligga i
varje arbetsgivares intresse att verka för
ackordssättning under förutsättning att tillförlitliga metoder för
ackordens fastställande finnas. Kommer därtill en
direkt anhållan från arbetaren om ackord, bör detta i
hög grad underlätta sakens lyckliga genomförande.

Kostnader i allmänhet —elverkskostnader i synnerhet.

Av civilingenjör G. WELMER.

(Forts. fr. sid. 88).

Elverkets transportkostnader.

Vi skola nu med utgångspunkt från kända tekniska
data försöka göra en liknande primäruppdelning i
element för ledningsnätet. Här finns icke någon
produktkostnad, och problemet inskränkes därför till att
fastställa effektkostnaden E. Vi betrakta först det
enkla fallet, att en viss effekt skall transporteras den
l m långa sträckan från stationen S till punkten A.
Anläggningskostnaden per m växer i stort sett
linjärt med trådarean a mm2, så att kostnaden med
tillräcklig precision kan skrivas (x -{- y^. a) l kr./år. x,
som även inrymmer den väsentliga
anläggningskostnaden, är sålunda oberoende av kabelarean.
Sambandet mellan kostnad, area och transporterad effekt
vid en viss överföringsspänning V voit bestämmes av
följande dimensioneringsvillkor:

1. Spänningsfallet får icke överstiga pFvolt

Z2

kostnad = x l y1 —^ • (kW-talet)

2. Strömtätheten får icke överstiga s amp./mm2

l

kostnad = x l -(- y2 jy • (kW-talet)

Den senare formeln gäller inom det område, där
spänningsfallet är mindre än det tillåtna, dvs.
närmast stationen.

Båda dessa formler uppvisa sålunda en kostnad,
som stiger linjärt med effekten. Ur projekterings-

synpunkt kan man alltså säga, att
transportkostnaden består av en fast kostnad (xl) och en rörlig
kostnad (per kW) ■— en effektkostnad. Ur
självkostnadssynpunkt blir saken emellertid annorlunda.
Vid en utökning av nätet måste detta förstärkas med
en ny kabel, och xl blir då icke längre fast utan en
kostnad, som återkommer vid varje förstärkning.

Definieras som förut effektkostnaden som
totalkostnaden dividerad med den effekt, anläggningen
"räcker till för", ge ovanstående formler en kostnad per
kW, som sjunker med ökad effekt efter en hyperbel.
Att kostnaden per kW är mindre, ju större partier
eller enheter effekten anskaffas i på en gång, är icke
på något sätt överraskande. Detsamma gäller även

l meter

5

Fig\ 4.

om produktionseffektkostnaden, ehuru det där har
mycket underordnat intresse ur
självkostnadssynpunkt. Om 100 kW i produktionspunkten är
resultatet av 1 eller 10 kunders uttagning är fullt egalt.
Ur transportsynpunkt är det däremot icke likgiltigt,
om transporten av denna effekt sker på 1 eller 10
linjer. Häri ligger en betydelsefull skillnad mellan
produktions- och transportkostnad.

I det enkla fall, som vi förutsatt i fig. 4, bjuder
det ingen svårighet att fullt entydigt ånge den effekt,
som anläggningen "räcker till för". Innan vi försöka

92

4 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free