- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
99

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

För tillverkaren eller anbudsgivaren kostar
detaljen ifråga

l[man) = u(man) ^ + COnSt4

och självkostnaden, liggande till grund för offerten,
blir

V o = "(man) + (mon) E + COnStB.

Det lägsta självkostnadspriset erhålles vid

1^ = 0
dN

som ger det ur denna synpunkt gynnsammaste
värdet å N till

Ar _ f su(man 1 s+»
-/V(man)= —––

Vi finna således

N(man) = JVf

’(man) (dr) + | s -fr

(6r)| U(br) «*£(««.: 1 (6’

dvs. formeln (1), ty enligt definitionen ovan av

Well .

0 J

1

(1-/) är

u

u(br) = "

_ ’[(man)

■f

Formlerna (1) och (2) äga således den
allmängiltighet, som ges av
härledningen ovan.
Värdet n i formel (1) blir

n = . (7)

s + r K ’

I tabell 1 äro i kol. 2 och 3 s- och r-värdena
införda vid olika kyltekniska problem, men, såsom
framgår av nedanstående exempelsamling, synas även
inom andra områden samma exponenter äga
giltighet och således också tabell 2.

Även vid värmeförbrukände detaljer
finnes motsvarighet till det ovan anförda.
Vi sätta, att värmeanläggningen kostar

7 = xD B -f const

där B kcal/h — maximala värmeströmmen i
värmegeneratorn (pannan). Med xbf kr/kcal — bränslets
kostnad erhålles, att funna formler kunna användas
genom att ersätta
xel med xbf
xE med xB
E med B.
Så ersättes exempelvis (4 c) med

B = c Nr + const. (4 c’)

När man nu ur tabellen 2 ser, huru stor skillnaden
är mellan det för brukaren gynnsammaste värdet å
förluststorheten och det, som ger den billigaste
offerten, blir man synnerligen tveksam, och säkert är, att
de, som placera beställningar, böra nogsamt övertyga
sig om att de få den gynnsammaste lösningen, när
konkurrensen är stor. Emellertid veta alla, som

syssla med dessa problem, att, om man uppritar
kurvan över årsomkostnaden Uå:s variation enligt (4a)
med N, minimipunkten ligger på en mycket flack del
av kurvan, varför rätt stora avvikelser från det
absoluta minimivärdet äro tillåtna, utan att större
förluster för brukaren uppstå. Frågan uppstår dock:
vad gör det, att man arbetar med en
förluststorhet, som är låt säga v ggr
det för brukaren gynnsammaste fa
1-1 e t N(br)> och huru stor blir skillnaden
mellan TJå i detta fall och då
förluststorheten just valts = N(bry

Denna skillnad i Uå, som nedan tecknas med AUdv,
kan ju direkt uträknas genom att i (4 a) dels insätta
A7 = vN(i,r) och dels N = N(br) samt. taga skillnaden.
Man får sålunda

(5) AU,



■)A E (8)

vsN\br) N\bry

där AE — skillnaden i tillförd effekt vid värdet"
v N(br) och N(bry Första termen omskrives till föl-

jande förenklade uttryck

(8 a)

au
N

(Sr)|

(br)

Därvid har I\br) införts enligt följande:

Det för brukaren gynnsammaste värdet, dvs. N(bry
motsvarar enligt formel (3 b) inköpspriset

l(br) ■

Kx(br) ’

-f consti

N\br)

och införes nu för den variabla delen

I\br) = I(br) — consti =

’Jc(br)

N!

eller

(br)

I’(br) —

U(br)

N’

t br)

(8 b)
(8 c)

I’(br) är således värdet vid den för
brukaren optimala lösningen av den
med förluststorheten variabla delen
av inköpspriset.

Vidare är enligt (4 c)
AE — cvr N\br) — cN\br) = c (vr — 1)N\M
som tillsammans med (4 e) och (8 c) ger det
förenklade uttrycket för andra termen i .(8)

i,r_ 1

al’

M–-

varför vi få det synnerligen intressanta uttrycket

AUåv = a I\br) y 71 » — (l — = aI’(M ■ y (9)

Värdet

2/ =

1

(1 v>)

(9 a)

är i tabell 3 uträknat för några r-, s- och v-värden,
och värdena äro även sammanställda i diagrammet i
fig. 1 som funktion av v vid r = 1, 2 och 2,5 med s
som parameter.

Vi få således förlusten för
brukaren uttryckt såsom en faktor y ggr
aI\br), och denna faktor y är endast
beroende av digniteterna r och s samt

4 april 1942

99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free