Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 3. Värdet y.
1 1,5 2 5 10
1 2 2,5 1 2 2,5 1 2 2,5 1 2 2,5
S= 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
0,2 0 0,022 0,047 0,0625 0,071 0,171 0,243 0,535 2,135 4,1 1,43 9,5 24,6
0,40 0 0,05 0,10 0,131 0,258 0,358 0,502 1,52 4,324 8,1 3,9 19,2 49,4
1,0 0 0,166 0,291 0,368 0,500 1,0 1,36 3,2 11,2 21,0 8,1 48,6 124,1
av avvikelsegraden v från det
optimala värdet.
Därvid är att märka, att enligt definitionen ovan
a I\br) betyder amorteringen av det för brukaren
optimala inköpspriset i det fall, att constj är —0
eller är försvinnande, vilket senare fall ofta är
förhållandet.
Denna formel (9) med tabellerna 1—3 och kurvorna
i fig. 1 ger oss nu en god hjälp att överblicka vad
en avvikelse från lämpliga dimensioneringen av
detaljen innebär, ekonomiskt sett.
Några exempel torde bäst belysa formlernas
användning.
Exempel 1:
I ett kylrum, för mycket låg temperatur, skulle den
ekonomiska isoleringstjockleken ha varit 210 mm.
Emellertid har offertgivaren lyckats, genom val av
70 mm vägg, få ned priset för hela anläggningen (jfr
N (man)
där A — arean av de väggar, som skola isoleras,
d r= isoleringens tjocklek i meter,
y.f — isoleringens kostnad i kr/ms,
dvs. att den linjära variabeln är
x — 6 A.
Vidare ha vi som förluststorhet /c-värdet, dvs.
N — k, men vi ha
t 1
k oo x
o
med kisoleringens värmeledningstal i kcal/mh°C
eller
IA
I (br) = k x> + const.
Vid jämförelse med (3 b) och (8 c) framgår
s = 1
X A x.
I’(br) =
’-i.br)
i tabell 2 vid isoleringsproblem för Ä;-värdet
N,
(br)
= 2/77 vid ™el = 1 000 kr/kWår, xEM= 1000 kr/kW),
så att brukaren fastnat för detta anbud. Vad blir
nu brukarens merkostnad per år på grund av detta
ogynnsamma val?
Vi skulle kunna taga de ingående exponenterna
direkt ur tabell 1, men som övning härleda vi
desamma först.
Vi ha för brukaren ett inköpspris för isoleringen
linjärt beroende av tjockleken [jfr formeln (3 b)]
Med
erhålles
och
koo-r
’(br)
I’(br) = à(br) A
l(br) = d Axi -f const
4-2
/t - 2.5
AVåvz=a I*(br) y — a\br) A y-
Kylbehovet stiger linjärt med förluststorheten k,
och eftersom eleffektbehovet stiger linjärt med
kylbehovet, få vi för isoleringsproblemet
r— 1
och enligt ovan
s— 1
varför n = 1/(1+1) =0,5
allt i övrensstämmelse med uppgifterna i
tabell 1.
Vid de i exemplet antagna värdena är
avvikelsen från optimala värdet
v = 210/70 = 3
och i överensstämmelse med (9 a) eller fig. 1
y
Fig. 1. Faktorn y som funktion av v samt av exponenterna s och r.
Med d{br) = 0,210 m och följande antaganden:
k i = 150 kr/m3
a–0,10
A =z 1 000 m2,
erhålles den årliga förlusten till
A Udv = 0,10 • 0,210 • 1 000 • 150 • 1.38 =
— 4 200 kr/år.
(Forts.)
100
3 okt. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
