Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
och standardmetoder, vid vilka en på gemensam
grund baserad ackordsättning kan tänkas komma
i fråga. Möjligheten att för detta ändamål
åstadkomma generella arbetsstudier begränsas tekniskt
endast av att, då operationerna bli mera
komplicerade, stora svårigheter uppstå att tillräckligt tydligt
kunna definiera arbetet, och att ett stort antal
faktorer inträda som medbestämmande i ackordstiden.
Möjligheterna att begå misstag och felbedömningar
ökar och man uppnår slutligen den punkt då
arbets-studiemannen föredrager att fastställa ackordet på
arbetsplatsen genom en direkt arbetsstudie framför att
ur formler, tabeller, nomogram, specifikationer,
ritningar etc. beräkna ett ackord.
Man skall dock icke härutav draga den slutsatsen
att en syntetisk beräkningsmetod för ackordstider är
värdelös, därför att den tager längre tid att använda
än den direkta tidtagningen. Ofta kan den hava
andra värdefulla egenskaper. Den kan t. e. under
vissa förhållanden giva riktigare resultat och som
stickprovskontroll på ackordsättning kan den besitta
ett synnerligen högt värde. Där överensstämmelse
icke erhålles mellan beräkningsmetod och
observation, kan man även få anledning undersöka om
arbetsmetoden är den riktiga eller om materialfel e. d.
föreligger. Den eventuella svårigheten eller
otympligheten i användningen spelar ju mindre roll, om
beräkningsmetoden endast skall brukas vid enstaka
tillfällen.
Enhetlighet i arbetsstudietekniken underlättar
givetvis ett utbyte av erfarenheter av detta slag. Det
är ju lyckligt att vi genom I. V. A:s meddelanden och
sådana större verk som prof. Sällfors’ bok om
arbetsstadierna redan vid ett tidigt utvecklingsstadium av
arbetsstudietekniken fingo fasta linjer att följa.
Ar-betsledarinstitutets verksamhet på området icke att
förglömma. I stort ligga väl arbetsstadierna inom hela
vår industri tämligen likartat upplagda. Det torde
inte vara omöjligt att ing. Luthmans tankar kunde
taga verklighet även utanför de branscher, som vid
första påseendet synas vara de bäst lämpade. I huru
stor utsträckning detta kan ske och under vilka
former får kanske bliva de närmaste frågorna.
Sten Tiberg.
Brukare — tillverkare.
Av professor MATTS BACKSTRÖM.
(Forts, fr. sid. 100.)
Exempel 2:
I ett bostadshus med totala murade ytterytan 3 000
m2 är vid a = 0,07 och isoleringens värmeledningstal
^=0,12 kcal/mh°C och inköpspris *:,••= 75 kr/m3
dét ekonomiska Æ-värdet för väggen = 0,8. Vad
förlorar husägaren per år genom att huset utförts med
ett k = tß kcal/m2h°C?
Ur tabell 1 erhålles, att vid isoleringsproblem
n — 0,5
s =1,0
r —1,0.
Nu är
„ IA 0,12-3000.75
i (br) = °(br) AXiCO ––Xi =
- K(br)
varför med v = 1,2/0,8 = 1,5 och
1.51 —1
y= T
man finner
„ 0,12-3000.75 „
A üåv = 0,07 –––- –––––0,i66 = 400 kr/år.
Exempel 3:
Vid en ångturbinkondensor för 2 • 106 kcal/h
värmeflöde har medeltemperaturdifferènsen mellan
kondenserings- och kylvattentemperaturen av
tillverkaren valts till 10°C, medan för brukaren gynnsammaste
värdet skulle varit 5°C. Vad blir brukarens
mer-utgift per år genom detta, om kondensorns
värme-genomgångskoefficient är k — 2 000 kcal/m2h°C och
kondensorytan kostar kunden i inköp xA — 100
kr/m2 och a = 0,10?
0,8
Förluststorheten är temperaturdifferensen &m.
Enligt tabell 1 är vid temperaturdifferensproblem,
där k är givet,
n =0.5
s =1
r — 1.
Detta gäller egentligen för kondensorn i en
kylmaskin, men kostnaden är givetvis även vid detta
problem omvänt proportionell mot
temperaturdifferensen, dvs. s := 1, och man torde vid ångturbiner
kunna antaga, att bränsleförbrukningen stiger linjärt med
medeltemperaturdifferensen, i varje fall inom ett
mindre område, dvs. r = 1, ty turbinens värmefall
minskar linjärt med kondenseringstemperaturen.
Brukaren får inköpa kondensorn avsedd för ett
värmeflöde av Q kcal/h för ett pris av
Q ka
br) = - + const
dvs. vid jämförelse med (3 b) och (8 c)
QxÄ
I’(br) =
klK,
och merutgiften vid blir per år
Q Xa
AUär = al\br)y = a
För specialfallet i exemplet blir vid
10
v —
och s = 1
r = 1
110
7 nov.. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
