- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
115

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

arbetsförlopp och blanketter studera och söka
utnyttja vad som finnes av dessa medel.

Yi använda inom planeringen hos L. M. Ericsson
ditto- och ormigmaskiner, medelst vilka alla nycklar,
operationskort, specifikationer, order och arbetskort
dupliceras. Genom olika täckningar och talonger
varieras texten på de olika kopiorna.

Jag vill i detta sammanhang passa på att varna för
den pappersöversvämning, som har en tendens att
uppträda, när man har tillgång till bekväma
dupli-ceringsförfaranden. Dubblettkopior, som gjort sin
tjänst, böra omedelbart makuleras.

Planeringstavlor, sorteringsfack, kortkrubbor för
bevakningsregister och transportkorgar osv. tillhöra
de enklare men dock mycket användbara slagen av
mekaniska hjälpmedel.

B. Produktionsplaneringens förutsättningar.

Överensstämmelse mellan försäljningens behov och
verkstadens resurser är en nödvändig förutsättning
för en rationell planering. Upprättandet och
vidmakthållandet av denna överensstämmelse hänger
samman med följande uppgifter:

1) Uppgörandet av försäljningens behovsbudget.

2) Utbalansering av verkstadens effektiva
kapacitet.

3) Budgetens fullföljande i form av specificerade
order från försäljningen till verkstaden,

1. Försäljningens behovsbudget.

Försäljningen åligger att uppställa en
behovsbudget, dvs. en sammanställning över det antal varor av
olika slag, som verkstaden skall leverera per
tidsenhet, exempelvis per vecka. Produkterna äro
indelade i ett 20-tal varugrupper. För grupper med
enhetligt innehåll lämnas uppgifterna i form av antal
och genomsnittspris per artikel eller typ av artiklar.
För grupper med blandat innehåll får man nöja sig
med totalvärdet per önskad veckoleverans. Med
priser och värden förstås i detta sammanhang
verkstadens självkostnader uttryckta i s. k. baspriser.
Bas-priser användas icke enbart inom planeringen utan
även i produktionsstatistik, förråd, lager och kalkyler.
Då verkstaden sedermera skall gottskrivas för sina
prestationer, upphöjas baspriserna medelst index till
aktuella verkliga värden.

Behovsbudgeten bör helst omfatta ett helt år eller
åtminstone 3 kvartal framåt i tiden, och för varje
halvår skall försäljningen framlägga ny budget.
Under mellantiden inträffade eller förutsedda större
förändringar skola dessutom omedelbart meddelas
verkstaden, så att tidskrävande omläggningar hinna
genomföras, tills förändringen skall träda i kraft.

2. Utbalansering av verkstadens effektiva kapacitet.

Försäljningens behovsbudget ligger till grund för
utbalansering av verkstadens effektiva kapacitet.
För de enhetliga produkterna utgöra de i budgeten
uppgivna antalen direkta värdemätare på den
önskade prestationen, enär man vid monteringsbanden för
dessa produkter som regel räknar kapaciteten i antal.
För grupperna med blandat innehåll utgöra de
däremot indirekta värdemätare, ty det är ju inte priset
man vill åt utan antalet erforderliga
produktionstimmar. Man kan emellertid omräkna priserna till pro-

duktionstimmar, ty dessa storheter stå alltid i ett visst
förhållande till varandra.

Det tillkommer verkstadsledningen att
undersöka, huruvida verkstaden kan tillfredsställa
försäljningens budgeterade behov. När överensstämmelse
mellan önskat behov och tillgängliga resurser
uppnåtts, fastställes den definitiva leveransbudgeten.

Leveransbudgeten är grundläggande för planering
av lager och förråd samt för verkstadens
omkostnads-och produktionsbudget.

3. Budgetens fullföljande.

Fastställandet av leveransbudgeten och av
verkstadens kapacitet äro tvenne av
produktionsplaneringens primäruppgifter. Dess tredje uppgift är att
förmedla budgetens fullfoljande, dvs. att övervaka att
försäljningen matar verkstaden med specificerade
order, att omvandla och distribuera dessa order till
verkstaden i form av tillverkningsorder samt
slutligen att övervaka, att orderna bli färdiga på rätt
tid.

C. Lager och förråd.

För att ernå ekonomiska tillverkningspartier och
korta leveranstider och alltså ökad konkurrenskraft,
upprättas lager av färdiga produkter och
servicematerial. Dessa lager böra hållas av de försäljande
avdelningarna, som stå i den närmaste kontakten med
kunderna och som alltså ha lättast att kunna fastställa
lagrens lämpliga storlek och kvalitativa omfattning.

Verkstaden å sin sida håller förråd av
standarddetaljer och halvfabrikat; Planeringen och
ansvaret för detta förråd liksom för råmaterialförrådet
tillkommer tillverkningsplaneringen. (Inköpta
produkter redovisas som råmaterial.) Vilka olika slag
av färdiga varor, detaljer och råmaterial som skola
lagerföras, är bl. a. beroende av
försäljningsprogrammets bredd. Man har härvid att taga hänsyn till
bl. a. följande faktorer:

a) Frekvens eller förbrukningens omfattning enligt
inneliggande order och leveransbudget.

b) Leveranstiden från den egna tillverkningen eller
från utomstående leverantörer.

c) Varans kostnad, varav värdet av i lager och
förråd investerat kapital blir beroende.

d) Utrymmesbehov.

e) Storleken av ekonomiskt och tekniskt lämpliga
tillverkningspartier.

f) Standardiseringens stabilitet.

Detalj förrådsbeståndet regleras enligt:

1. Fysisk beställningspunkt.

För allmänna konstruktionselement, vilka
förbrukas i stora partier och som äro billiga och föga
skrymmande, sker förrådsregleringen medelst s. k.
fysisk beställningspunkt. När det fysiska förrådet
nått ner till beställningspunkten, rapporteras detta
till planeringen, som då utställer order för
nytill-verkning.

2. Kartotekskontrollerad beställningspunkt.

För en stor del konstruktionselement av högre
ordning än de, som avses under 1, men för vilka det
dock finns konstant förbrukning, sker
förrådsregleringen genom kartotekskontrollerad
beställningspunkt. Det är alltså i detta fall icke det fysiska för-

4 april 1942

115

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free