- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
116

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Vid budgetens uppgörande
inneliggande order.

500000 Bdsprls

10 20 30 40 50 Tid i veckor

Fig. 3. Leveransbudget.

Tid [ veckor

Fig-, 4. Inneliggande order och rapporterade leveranser.

Ackumulerade värden.

rådet som slår alarm, utan kartoteket som vid
reservation märker, att det disponibla antalet nått
beställningspunkten. För sådana konstruktionsgrupper
(klasser eller typer), där man räknar med
kontinuerlig tillverkning, uppgöras på basis av
specifikationsnycklarna förteckningar eller s. k.
detaljplanerings-nycklar upptagande alla i gruppen ingående detaljer
med beräknade förbrukningssiffror för olika behov av
färdiga produkter. Det är bl. a. med ledning av
dessa nycklar man kan avgöra, vilka detaljer som
lämpligen böra läggas på beställningspunkt samt
dennas storlek. Enär nycklarna korrigeras vid
konstruktionsändringar och sålunda alltid hållas à jour
med konstruktionernas aktuella utförande, har man
här funnit hjälpmedel för förrådsbildningens
reglering, som äro betydligt effektivare än enbart
statistik och antaganden.

3. Reservation.

För dyrare och mindre ofta förekommande detaljer
användes enbart reservation för reglering av
förrådsbeståndet. Order för nybeställning utfärdas först då
den disponibla kvantiteten understiger det aktuella
behovet.

Skillnaden mellan metoderna med
beställningspunkt och med enbart reservation är den, att man i
det förra fallet normalt alltid har ett fysiskt
förråds-bestånd, som motsvarar det aktuella behovet, vilket
man däremot icke kan räkna med i det senare fallet.

D. Produktionsplaneringens tvenne axlar.

Planeringsverksamheten börjar som nämnts hos
försäljningen och slutar först då produkterna äro

klara att lämna verkstadsporten. Man kan uppdela
hela denna verksamhet i tvenne etapper eller "axlar",
nämligen:

Axeln försäljningen—>- planeringsavdelningen, som
vi kunna kalla leveransplanering, samt

Axeln planeringsavdelningen —>- verkstaden, som
vi kunna kalla tillverkningsplanering.

1. Leveransplaneringen.

Låt oss för ett ögonblick återgå till
leveransbudgeten. Den kan framställas grafiskt på så sätt som
visas i fig. 3. På X-axeln avsättes tiden uttryckt
exempelvis i veckor. Y-axelns gradering anger den
begärda produktionsvolymen uttryckt i baspris,
såväl totalt som för varje varugrupp. Uppdragas med
X-axeln parallella linjer, får man hela den under
budgetperioden begärda produktionsvolymen uppdelad i
band med olika bredd, varje sådant band
representerande en viss varugrupp.

Vid budgetens fullföljande gäller det nu att mata
in försäljningsorder inom dessa band på ett sätt som
motsvarar bandbredden, dvs. kapaciteten, redan
inneliggande belastning (som på exemplet i fig. 3
markerats med streckade ytor) samt tillverkningstid, och
det är just på denna enkla princip vi bygga hela vår
leveransplanering.

För varugrupper med enhetligt innehåll blir det
som regel kapacitet och inneliggande belastning, som
bli avgörande för verkstadens leveranstid.
Beläggningen framåt i tiden är nämligen för dessa grupper
som regel så stor och detalj förrådet så välsorterat,
att själva tillverkningstiden icke nämnvärt inverkar
på leveranstiden. För varugrupper med blandat
innehåll kan tillverkningstiden mången gång bli den
avgörande faktorn, beroende på att detaljer med lång
genomloppstid i verkstaden måste tillverkas.
Inläggningen sker i intimt samarbete mellan försäljningen
och planeringsavdelningen och det blir i stort sett
försäljningen, som får bestämma sina leveranstider.

Såsom kontrollerande instrument upplägges för
varje varugrupp en kurva av det slag som visas i
fig. 4. På X-axeln avsättes tiden och på Y-axeln
ackumulerade antal eller värden. Den överenskomna
kapaciteten utgör i exemplet 1 000 apparater i
veckan. Försäljningens verkliga behov representerat av
leveranstiderna för redan erhållna order bildar en
kroklinje som pendlar kring kapacitetslinjen. Det
är naturligtvis i praktiken inte möjligt att få exakt
överensstämmelse mellan leveranstiderna till
kunderna och den räta kapacitetslinjen. Vid
fastställande av färdigtiderna i verkstaden söker man
emellertid följa kapacitetslinjen. Den prickade linjen visar
verkställda leveranser. Leveransplaneringens
arbetsuppgifter äro i korthet:

att planera färdigtiderna på basis av de trenne
faktorerna kapacitet, inneliggande belastning och
tillverkningstid,
att för de olika varugrupperna uppgöra de s. k.
kör-planerna, vilka utgöra
hopsättningsavdelningarnas arbetsprogram,
att handha belastnings- och tillverkningsrapportering.
Denna sistnämnda funktion, vid vilken man bl. a.
använder nyssnämnda kurvor, avser att hålla
planeringsavdelningen à jour med per vecka
inlagd belastning av leveransorder (= kund- och

116

4 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free