- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Kemi /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

någon möjlighet att beräkna de teoretiskt möjliga
utbytena och utvinningens verkningsgrad. Åtskilliga
åtgärder, som innebära stora olägenheter och
kostnader, kunna vidtagas i förhoppning om bättre
utbyte, utan att deras värde kan ens ungefärligt
bedömas. Som redan framhållits äro och förbli
sannolikt vedanalyser föga lämpliga för fabrikskontroll,
och då återstå endast metoder att bestämma de
mängder harts- och fettsyror, som ej utvinnas.
Vid god tvättning spelar förlusten med
avloppsvattnet liten roll, den måste vara mindre än förlusten av
torrsubstans, och då denna i allmänhet står i en viss
relation till elektrolytmängden, är den lätt att
kontrollera genom" kontinuerlig bestämning av
avloppsvattnets elektriska ledningsförmåga.7 Viktigare och
mindre lockande är uppgiften att bestämma mängden
harts- och fettsyror, som förblir i svartluten, ty att
med ledning av försök med rena fettsyror och
elektrolyter kunna direkt beräkna resultaten torde vara
uteslutet för så komplicerade och delvis obekanta
blandningar som flytande harts och svartlut.
Kolningslaboratoriet8 har utarbetat en kolorimetrisk
metod för bestämning av hartssyror, men för svartlut
med sådan mängd organisk substans, däribland
även mindre värdefulla oxiderade harts- och
fettsyror, synes i första hand en metod att isolera och
tekniskt identifiera harts- och fettsyrorna vara
önskvärd.

Råterpentin.

Barrveden innehåller viss mängd terpener och
ter-penderivat, här med ett gemensamt namn kallade
terpentin. Vid sulfatkokningen nedbrytas småningom
flera av vedens beståndsdelar, medan terpentinen ej
förändras. Vedens harts och fett, som till en del
varit lösta i terpentinen, överföras till tvålar och
lösas i luten. Från en viss nedbrytningsgrad för
veden eller vid en viss koktemperatur — tills vidare
obekanta — bör terpentinen helt förekomma i
kokvätskan och ångrummet. Terpentinutvinningen
innebär dels, att så fullständigt som möjligt såsom ånga
avdraga terpentinen från kokaren med minsta
möjliga olägenhet för massakokningen, med liten
ångmängd och kanske med liten mängd flyktiga,
illaluktande föreningar, dels att ur den avgasade ångans
kondensat fullständigt avskilja terpentinen.

Terpentinens huvudbeståndsdelar äro a-pinén
(kokpunkt 156°), /f3-karén (kokpunkt 172°), terpen
alkoholer (med exempelvis för a-terpineol
kokpunkten 218°) och andra svårflyktiga, ej närmare
identifierade ämnen. I början av kokningen finnes i
kokaren en viss mängd svårkondenserbara gaser, som
bortgå med de först avgasade ångorna, medan i
synnerhet mot slutet av kokningen bildas illaluktande,
flyktiga ämnen, som bortgå med och lösa sig i ter-

t E. Venemaik : Konduktometrisk kontroll av
alkaliförlusterna med vissa avloppsvatten vid en sulfatfabrik. Sv.
papp.-tidn. 41, s. 406 (1938).

8 Sv. papp.-tidn. 40, s. 576 (1937).

pentinen. Sammansättningen av ångan från en
lösning av likartat byggda, flyktiga ämnen i varandra,
sådan som råterpentin, är bestämd av vätskans
sammansättning, så att i destillationens början avgår
mest av den lättflyktigaste beståndsdelen vid en
temperatur högre än dennas kokpunkt, medan
svårflyktigt delvis avkokar under sin kokpunkt. Finnes
dessutom, som fallet är i sulfatkokaren, en
vattenlösning av icke flyktiga ämnen närvarande, vilken
delvis löser terpentinen, bli förhållandena åtskilligt
komplicerade.

En god inblick i villkoren för terpentingasningen
erhålles genom utredning av förhållandena under de
felaktiga men mycket förenklande antagandena, att
terpentinen är en ren kemisk förening, alternativt
cc-pinén, /l3-karén eller a-terpineol, och att den är
fullständigt olöslig i kokvätskan, som antages
förhålla sig som rent vatten. Ångans sammansättning
skulle då vara bestämd av vattnets och terpentinens
partialtryck,9 och om tillräckligt terpentin finnes för
ångrummets mättning, skulle ångans procentuella
sammansättning vara i stort sett oberoende av
temperaturen mellan 100—180°C, vilket är det område,
som har intresse. För att gasa 1 kg av pinén, karén
eller terpineol skulle fordras 0,8, 1,3 resp. 4.5 kg
vattenånga. För att hela vedens terpentinmängd
skulle kunna avgasas med dessa ångmängder skulle
teoretiskt endast fordras ett oändligt litet ångrum
och fullständig jämvikt mellan ång- och
vätskefaserna. Vid fabriksdrift bestämmes emellertid
ångrummets storlek av flis- och lutfyllningen och den senare
åter av cirkulations- och blåsningsförhållanden,
massakvalitet, omtanke om värmeekonomien samt
kanske möjligheten att genomföra
terpentingasningen utan alltför stor medryckning av vätska. Vid ett
stort ångrum skulle det vara fördelaktigt att
slutföra terpentinavtappningen vid den temperatur, vid
vilken den fullständigt frigöres, ty en större mängd
av ångan skulle kunna avdragas mättad med
terpentin. Man finner, att varje m3 ånga vid 141°C
skulle innehålla 2,0 kg vatten och 2,7, 1,6 eller 0,44 kg
pinén, karén resp. terpineol, medan siffrorna vid
172°C skulle bli 4,3 kg vatten och 5,8, 3,7 eller 1,1 kg
av respektive terpenföreningar. Om ångrummets
volym är 4 m3 ptm, skulle för färsk, terpentinrik
furuved med 15 kg terpentin ptm vid 141 °C 28, 55
eller 88 % kunna avdragas i form av med terpentin
mättad ånga, om terpentinen vore ren pinén, karén
eller terpineol, medan vid 172° pinénångan är
betydligt överhettad och endast ca 1 % av kärénen
kan avdragas såsom mättad, under det att för den
svårflyktiga terpineolen motsvarande siffra skulle bli
70 %. För granved med kanske 4 kg terpentin ptm
blir ångan redan vid 141° omättad för pinén och
karén, medan något mer än 50 % terpineol skulle
kunna avdragas mättad.

(Forts.)

b Ängtryck för pinen och terpineol enl. Tables ann. 1929
och för karén uppskattat av förf.

8

10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942k/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free