Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
finnare konstaterat, att en legering av vissa metaller
äger utomordentlig hårdhet, behöver han icke redan
från början begränsa sig till de i praktiskt hänseende
giltiga gränserna — låt oss antaga —- 5—7 %.
Snarare kan han sätta gränserna mellan 4 och 8 %.
Drar han ännu vidare gränser utan att lämna
närmare uppgifter, måste hans uppfinning kanske redan
vid granskningsförfarandet eller eljest vid talan om
patentets ogillande inskränkas till sina rätta gränser.
Ha emellertid gränserna dragits så vitt, att i över
hälften av de förekommande fallen hårdheten icke
längre ökas, om således t. e. gränserna 1—11 %
angivits, kan, om icke möjlighet förefinnes för
begränsning till ett bestämt utföringsexempel, endast avslag
på ansökningen eller upphävande av patentet komma
ifråga. I och för sig är alltså formuleringen av
patentanspråket i ett legeringspatent till synes enkel.
Svårigheterna framträda emellertid, om en uppfinnare
till följd av det vetenskapliga utforskandet av
legeringar anser en legerings särskilda struktur vara
orsak till de värdefulla egenskaperna i en
uppfinning. Så har patentverket på senaste tid måst taga
ställning till frågan, om icke i patentanspråket en
legerings struktur bör angivas istället för
viktsprocenterna. Först godtog icke patentverket ett dylikt
kännetecknande av en uppfinning under den
motiveringen, att en legerings tillståndsdiagram ofta
ändras under tidens lopp. I många fall, sedan det
i praktiken blivit brukligt att känneteckna en
legerings beskaffenhet genom uppgift om dess struktur,
ha emellertid nu även patentanspråk godkänts, i
vilka strukturen angives. Exempel härpå äro tyska
patenten nr 658635 och 686321. Helt allmänt kan
man säga rörande denna sak, att om det anses
nödvändigt för ett mera enkelt och tydligt
kännetecknande av uppfinningen, strukturen bör angivas i
patentanspråket som komplettering till
mängduppgifterna. Sammanfattande kan således sägas, att ett
patentanspråk bör vara så formulerat, att
allmänheten vet vad som kan göras, utan att intrång i
patentet sker, och vad som måste underlåtas för att
respektera patentskyddet. Otydliga patentanspråk
skapa rättsosäkerhet och bidraga icke till teknikens
utveckling.
IV.
Uppfinningsskyddets betydelse för industrien beror
dessutom av de fordringar som ställas på
patenterbarheten. Av en uppfinning i patenträttslig mening,
för vilket begrepp icke föreligger någon fullt
uttömmande definition, kräves jämte den i lagen
föreskrivna nyheten och industriella användbarheten även,
att tekniken genom densamma på ett värdefullt sätt
berikas. Ett nytt kemiskt förfarande eller en ny
legering eller en ny användning av ett i och för sig
känt kemiskt ämne skall uppvisa fördelar, vilket
brukar benämnas teknisk effekt eller tekniskt framsteg.
Uttänkandet av förfarandet, legeringen eller
användningssättet för ämnet måste innebära ett skapande
arbete eller en skapande prestation, för vilket
begreppet "uppfinningshöjd" vunnit burskap. Därmed har
avsetts att förhindra, att den tekniska utvecklingen
hämmas av talrika patent, baserade på genom denna
utveckling självklara resultat. För att ett patent
skall gagna industrien och icke förfela sitt ändamål
eller rent av verka i motsatt riktning, måste således
vid patenterandet av en uppfinning vissa krav
ställas ifråga om det skapande arbete, varigenom den
tillkommit. Å andra sidan får man helt naturligt
icke driva dessa krav för långt, då eljest
stimulansen att göra uppfinningar minskas, vilket i sin tur
skulle betyda stagnation eller tillbakagång i den
tekniska utvecklingen. Att här finna den gyllene
medelvägen är icke alltid så lätt. Till komplettering av
det sagda kan även påpekas, att det vid bedömande
av uppfinnarens skapande arbete eller
uppfinningshöjden icke spelar någon roll, på vilket sätt
uppfinnaren gjort sin uppfinning, vare sig detta skett av
tillfällighet eller genom årslångt arbete. Det
utslagsgivande är, att uppfinningen skiljer sig mer från det
som förut var känt, än som normalt kan åstadkommas
av en genomsnittlig fackman, som bedriver sitt
arbete på traditionellt sätt (Pietzcker, Kommentar z.
Patentgesetz, sid. 48).
V.
När man studerar frågan rörande patentskyddets
betydelse för industrien, kan man frestas antaga, att
det sedan en uppfinning slagit igenom, inträder ett
avbrott, då industrien lever sig in i det av
uppfinningen skapade nya läget. Såsom framgår av
patentskyddets och industriens utveckling är
emellertid detta icke fallet. Den en gång genom en teknisk
uppfinning stimulerade mänskliga skaparkraften, som
ju icke vet av några gränser, sörjer för att alltjämt
nya uppfinningar tillkomma, som förbättra redan
gjorda uppfinningar eller till och med göra dem
värdelösa för praktiken. En offentliggjord, för
industrien värdefull uppfinning blir utgångspunkt för
ny skapande verksamhet. Då kemisten dr Bergius
1914 för första gången genom sitt patent
uppenbarande möjligheten att överföra stenkol till flytande
form genom hydrering, och då det lyckats honom att
framställa bensin av kol, blev detta en stimulans till
ytterligare ett antal patent. Först genom dessa
utvecklades Bergius’ uppfinning, som till en början
endast hade teoretiskt intresse, till en för
fabriksmässig drift användbar process, och först därigenom
skapades de för denna process erforderliga
högtrycks-apparaterna. Betydelsen av Bergius’ uppfinning
förringas icke därigenom. Den låg däri, att det för
första gången visats huru den ytterst viktiga bergoljan
kan framställas ur det i Tyskland rikligt
förekommande kolet. Genom Bergius’ uppfinning blev
hydrering av kol ett ytterst aktuellt problem inom
tekniken. Hela två årtionden arbetades på detta
problem, till dess detsamma år 1934 för första gången
löstes på ett praktiskt sätt i stor skala i Tyskland.
Antalet patent, som hänföra sig till hydrering av kol,
är mig för ögonblicket obekant, men de torde uppgå
till flera hundra. Betydelsen av denna uppfinning
sträcker sig emellertid långt över Tysklands gränser.
England har byggt kolhydreringsanläggningar.
Dylika ha även kommit till stånd i Amerika, Frankrike
och Turkiet. I Spanien, Belgien, Italien, Japan och
Mansjukuo arbetas enligt de tyska patenten.
En liknande utveckling, om ock kanske icke i
samma omfång, har uppfinningsskyddet genomlöpt
ifråga om framställningen av konstsilke, bundet
kväve ur luften och syntetisk kautschuk.
Uppfinningarna på detta område ha i Tyskland framkallat
en högt utvecklad kemisk industri och gjort landet
14 nov. 1942
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
