Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
KEMI
HÄFTE 4 Redaktör. FRITHIOF H. STENHAGEN 11 APRIL 1942
INNEHÅLL: Nyare tillämpningar av kemisk forskning inom mejeritekniken, av professor A. E. Sandelin. —
Tvättproblemen och kristiden. — Föreningsmeddelanden.
Nyare tillämpningar av kemisk forskning
inom mejeritekniken.
Av professor A. E. SANDELIN, Helsingfors.1
Konung Salomo, som var en klok och kunskapsrik
herre, säger: "Ty när man mjölk pressar, kommer
där smör utaf, och när man näsan kramar, tvingas där
blod ut, och när man vrede retar, tvingas där träta
fram." Den medicinska vetenskapen ha.r visst
kommit så långt, att den kan förklara, varför det kommer
blod ut då man kramar näsan, och jag tror, att den
även i huvudsak klargjort, vilka kemiska ändringar
det sker i blodet och i körtlarna då man retar vreden,
men mejerihanteringen har länge forskat, för att få
klargjort, varför det bildas smör, då man pressar,
dvs. bearbetar mjölk. Min avsikt är att i detta
föredrag behandla en del tillämpningar av kemisk
forskning inom mejeritekniken, men, för att föredraget ej
skall bliva för långt, får jag lov att inskränka mig
till att närmast behandla mjölkens fettfas och fettet
åtföljande substanser. De iakttagelser man gjort vid
denna forskning, alltså vid försöken att utröna,
varför mjölk, resp. grädde kan kärnas till smör, hava
tillämpning även på andra kemiska och tekniska
problem, och äro därför event. av intresse även för andra
än dem, som direkt syssla med mjölkens förädling.
Mjölken innehåller ca 3,8 % fett i form av en
emulsion, resp. suspension, i en lösning, som innehåller ca
3 % äggviteämnen, ca 5 % mjölksocker och ca 0,7 %
askbeståndsdelar. Vidare finnes i serumet ca 0,2 %
citronsyra och 0,04 % fosfatider, huvudsakligast
leci-tin, för att endast nämna huvudbeståndsdelarna.
Mjölken innehåller dessutom en mängd andra ämnen,
oftast i små kvantiteter, huru många veta vi
knappast. Det är nog som påven Pius XI sade då han
hälsade mejerikongressens medlemmar: "Vi kunna ej
nog tacka vår Herre för att han gav oss ett så
fullständigt sammansatt näringsmedel som mjölk."
I de nordiska folkens livsföring spelar det fett, som
kon syntetiserar, en rätt avsevärd roll. Här i Sverige
produceras ca 4 600 milj. kg mjölk motsvarande ca
200 milj. kg fett, alltså en aktningsvärd mängd, och
detta fett produceras till största delen ur ett sådant
växtmaterial, som ej kan utnyttjas av människan.
1 Föredrag inför Svenska teknologföreningens avd. för
Kemi oeh bergsvetenskap den 9 januari 1942.
Men genom vilka kemiska reaktioner kon
syntetiserar detta fett, är ej fullt klarlagt. Det finnes en hel
del teorier, men de äro knappast fullt bevisade.
Utfodringsspecialisterna anse, att mjölkfettet
produceras huvudsakligast ur fodrets kolhydrater (cellulosa
etc.) och att det även kan produceras ur fodrets
äggviteämnen och fett, men kon får sällan överskott på
äggvita och foderfettets kvantitet är, enligt gängse
uppfattning, ringa och smältbarheten dålig. Denna
uppfattning beträffande foderfettet, styrkes dock ej
av de iakttagelser man gör vid mjölkens förädling, ty
t. e. då korna på våren drivas ut på bete, förändras
fettets kemiska sammansättning genast, det hårda
vintersmöret går över i ett mjukt, oleinrikt
sommarsmör. Denna förändring skulle man helst sätta i
förbindelse med fodrets fetthalt, ty det finnes en hel del
försök, som visa, att om man utfodrar rena fettarter,
så trycka de sin säregna prägel på mjölkfettet. För
att utröna, varpå denna osamstämmighet beror, hava
vi anställt en del försök. Vi hyste misstankar om att
den vid foderanalyserna använda metoden vore
felaktig. Fodrets fetthalt bestämmes som känt genom
extraktion med eter, men det är ej troligt, att etern
löser allt fett, ty dels är fettet inneslutet i cellerna,
så att etern ej kan utlösa det, dels förändras fettet
då växten dör, ty den levande växten innehåller
antioxidantier, men i den döda äro de ej verksamma,
och därför oxideras och polymeriseras de omättade
fettsyrorna. Ex. det vid linolj syrans torkning bildade
linoxynet är ej eterlösligt. Vidare kan fettet spjälkas
genom lipaser och fettsyrornas salter äro ej
eterlös-liga. Ytterligare må nämnas, att fosfatiderna ej
under alla omständigheter äro eterlösliga. Vi ha därför
utarbetat en annan fettbestämningsmetod, som
baserar sig därpå, att fettet förtvålas med alkoholisk
kalilut under tillsats av bensol, tvållösningen filtreras,
återstoden tvättas med alkohol, alkoholen avdunstas,
fettsyrorna frigöras med saltsyra och löses med
eter-petroleumeter. I tabell 1 finnas en del resultat, som
vi erhållit vid undersökning av fodermedel.
Alltså ger eterextraktionen för låga värden.
Fettsyramängden borde vara mindre än
eterextraktmäng-den, ty glycerinet kommer ej med, ej heller klorofyl-
11 opril 1942
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
