- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Kemi /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Tabell 1.

Eterextrakt Fettsyror
% %
1 Klöverhö ................. 3,8 5,7
Timotejhö ................ 2,5 3,9
Vasshö ................... 2,8 5,0
Björklöv .................. 10,4 14,8
Ärter ..................... 1,4 2,3
Kålrot .................... 1,6 7,7 2,0
Potatis ................... 0,3 0,4
Vetehalm ................. 1,5 2,6 ;

Havresort [-Eterextrakt-] {+Eter- extrakt+} % [-Fettsyror-] {+Fett- syror+} % [-Fettsyramängden motsvarande-] {+Fettsyra- mängden motsva- rande+} fett % [-Alkohol-bensol–] {+Alkohol- bensol-+} extrakt % [-Vattenhalt-] {+Vatten- halt+} %
Fennia & Liber-
ty ..... (J)i 5,34 7,16 7,45 6,39 11,73
Guldregn II (T) 5,21 6,59 6,85 6,10 11,43
II (K) 4,78 5,98 6,22 5,79 8,10
II (J) - 6,80 7,08 6,23 11,30
II (U) - 7,01 7,29 6,31 10,90
Orion ____ (T) 4,94 5,91 6,15 5,82 11,93
Osmo II . . (T) — 6,54 6,81 6,10 11,36
Pelso ____ (T) 3,86 4,92 5,12 4,78 12,03
Kytö ..... (T) — 6,09 6,34 5,67 11,47
Tammi ... (T) -— 6,09 6,34 5,84 11,63
Esa ...... (T) — 6,28 6,53 5,98 11,85
Tähti..... (T) — 5,90 6,14 5,76 11,37
Pellervo .. (T) — 6,39 6,65 6,00 11,76
Guldregn I (T) — 6,05 6,30 5,85 12,00
Inhemsk havre
från Yli-
Tornio (T) 4,92 6,01 6,25 5,81 11,10
Havreskal Guld-
regn II (K) 0,48 1,62 1,69 0,92 10,80

Även dessa försök visa, att etermetoden ger
felaktiga resultat. Etermetoden är visserligen officiell
och anses ge tillförlitliga värden, men det gör den
nog ej. Detta förhållande borde beaktas även vid
andra undersökningar, där man har att bestämma
fetthalten. Med alkohol-bensol kan man utvinna mera
fett än med eter, dook ej lika mycket som genom
för-tvålning.

Vid extraktionen med eter torkas materialet före

i J = från växtförädlingsavdelningen vid
jordbruksförsöksanstalten i Jokioinen.
T = från växtförädlingsanstalten Tammisto.
K = från Karkkila.
U = från Ulvila.

extraktionen vid ca 100° och det är denna torkning,
som gör fettet olösligt. Några resultat anges i tabell 3.

Tabell 3.

Havresort Extraherat utan torkning med alkohol-bensol Extraherat efter torkning med alkohol-bensol j eter
Guldregn II ... Ylitorneå havre 5.79 % fett 5.80 „ „ 4,88 % fett 4,78 % fett 5,47 „ „ , 4,92 „

len, som finnes i eterextraktet, men trots det, finnes
ex. i klöverfrö 53 %, i timotej hö 59 %, i vasshö
79 % osv. mera fett. Extraherar man klöverhö först
med eter och bestämmer sedan fettsyramängden i
återstoden, finner man 2,7 % fettsyror i denna
återstod; den är alltså ingalunda fettfri.

I tabell 2 anföres en del resultat, som vi erhöllo
vid undersökning av havre, som ju är det viktigaste
kraftfodret. Härvid hava vi även försökt utextrahera
fettet + fosfatiderna med en blandning av 4 delar
absolut alkohol och 1 del bensol, varefter extraktet
renats genom att med eter och petroleumeter
överföras i en Barthelkolv, tillfoga alkohol och vatten
samt avsifonera eter-petroleumetern.

Tabell 2.

Jag framhöll redan, att fosfatiderna ej städse lösa
sig i eter. Detta framgår av tabell 4. Fosfatiderna
bestämdes genom att bortlösa fettet med kall aceton.

Tabell 4.

% fosfatider i havre
Havresort Ur eterextrakt Ur alkohol-
bensolextrakt
Fennia & Liberty..... ____ 0,14 0,43
Guldregn II .......... –– 0,12 0,35
Guldregn II .......... ____ 0,10 0,37
____ 0,09 0,37
Ylitorneå havre ...... 0,11 0,37

Alltså är den gängse uppfattningen att etern
fullständigt utextraherar även fosfatiderna ej riktig och
det torde vara torkningen, som gör fosfatiderna
olösliga.

Då nu fetthalten i fodermedlen bestämts felaktigt,
lönar det sig att uträkna, vilka kvantiteter fett en
ko vid normal utfodring faktiskt äter. Ur tabell 5
framgår detta. Härvid förutsättes, att en 400 kg
vägande ko producerar 10 kg mjölk med 4 % fett,
varvid den behöver 7 foderenheter.

Tabell 5.

1 kg Smält- Fett-
inneh. Torrsubst. Foder- bar
foder- kg enheter äggvita g syror
enheter g
6 kg klöverhö 0,420 5,01 2,52 330 306
3 „ timotejhö 0,401 2,55 1,20 90 96
1,5 „ vetehalm 0,193 1,28 0,28 8 35
2 „ havre 0,843 1,78 1,69 154 136
6,5 „ kolrötter 0,120 0,78 0,78 33 13
0,38 „ sojaskrot 1,200 0,33 0,46 152 2
11,67 6,93 767 588

Alltså får kon 588 g fettsyror och producerar 400 g
fett, den konsumerar följaktligen mera fett än den
producerar och antagandet, att foderfettet har
mycket ringa betydelse är, åtminstone från en kemists
synvinkel, oberättigad, och jag tror, att om i
foder-ration ingår fett, så utnyttjar kon det i första hand.
Detta stämmer ju även med kons temperament, ty hon
är nog för lat för att syntetisera fett exempelvis ur
kolhydrater, vilken process dessutom går med dåligt
utbyte, om hon kan utnyttja fettet som sådant.
Givetvis kan kon omvandla kolhydrat till fett vid brist på
foderfett. Av våra inhemska fodermedel är
huvudsakligast havren den fettrikaste och havren är ett gott
mjölkproduktionsfoder.

Var och en vet ju, att smöret på vintern är hårt och
på sommaren mjukt och en kemist spörjer givetvis
varpå detta beror, ty höet har ju endast torkats.
Saken är lätt förklarad. Vid torkningen oxideras fettet,
det blir svårsmältbart eller osmältbart, ty linol- och

26

11 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942k/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free