- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Kemi /
35

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

O 10 20
Mg

30 40 50 60

WUte- % Cd

Fig-, 2.

10 80

90 100
Cd

Afom- % Zn
20 30 40 50 SO 70 8090

40 50 iO 70 en
Vikts - % Zn

Fig. 3.

där komponenterna bilda heterogena blandningar med
varandra.

Braune3 har använt medföringsmetoden samt
vätgas vid bestämning av partialtrycken hos kadmium
inom temperaturintervallet 345°—572°C och hos zink
inom temperaturintervallet 494°—721 °C. De
undersökta temperaturområdena ha dels varit små och
temperaturerna rel. låga med därav följande måttliga
ångtryck. Som de planlagda mätningarna däremot
skulle sträcka sig över betydligt större
temperaturintervall och dessutom starkt närma sig och t. o. m.
överskrida en av komponenternas kokpunkt vid
normaltryck, måste den av Braune använda metodiken
undergå, en del ändringar för att möjliggöra dylika
mätningar, utan att därigenom förlora i noggrannhet.
Ugnens och försöksapparaturens utseende framgår av
fig. 4.

Den gas, som för bortföringsändamålet närmast kan
komma i fråga, är vätgas. Kvävgas är utesluten bl. a.
därigenom, att den bildar nitrid med magnesium. Som
metalliskt magnesium även vid lägre temperaturer

s L. c.

angives angripa och reducera olika komponenter i
vanliga keramiska rör, bortföll användningen av
sådana även med hänsyn till den diffusionsverkan, som
de kunna ge anledning till vid användning av vätgas.
Ur den synpunkten bör ett lämpligt metallrör vara
fördelaktigare än ett keramiskt rör eller ett rör av
grafit.

Vid utfinnandet av ett passande metallrör vid
studiet av systemen Gd—Mg och Zn—Mg ha de
jäm-viktsdiagram över olika metallegeringar varit
vägledande, som sammanställts av Hansen.5 Ett
metallrör bör ha en smältpunkt över 1 200° och dessutom
ej legera sig med någon av komponenterna Cd, Zn
eller Mg. De metaller, som då närmast kunna
ifrågakomma, äro järn eller nickel, medan ett legerat rör
av dessa metaller med krom syntes osäkert, med
hänsyn till såväl sammansättning som önskad smältpunkt
samt till möjliga reaktioner med de vid försöken
tillkommande gaserna kväve och väte. Av de nämnda
metallerna bortföll användningen av nickel, som bil-

5 Hansen: Der Aufbau der Zweistofflegierungen, förlag
Julius Springer, 1936.

N?-gos

Fig. 4.

9 maj 1942

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942k/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free