- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Kemi /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

Palmkärnolja.

Paraffin.

Ricinolja.

Skrot av smidbart järn.
Skrot av icke smidb. järn.
Smörjoljor, blandade.
Smörjmedel, andra, ej
särskilt nämnda.
Sojaolja.
Spillolja.
Stearin.
Stenkol.

Sulfatharts, oraffinerat.
Sulfatharts, raffinerat,
annat än tallolja.
Sulfatterpentin, rå.

Terpentinolja (utom pine

oil).
Talg.
Tallolja.
Tjärpapp.
Tran.
Trassel.
Trycksvärta.

Träimpregneringsmedel av

trätjära och tjärolja.
Trätjära.
Trätjärkreosot.
Trätjärolja.
Tungbensin.
Vaselin.

Ved (inom vissa tätorter).

Handels- resp. förbrukningsreglering:

Aluminium.

Asfaltpapp.

Bensin.

Bleckplåt.

Brännolja.

Byggnadspapp,

Elektrisk kraft.

Fett, härdat animaliskt.

Fett, härdat vegetabiliskt.

Fettsyror.

Fett ur avloppsvatten.

Fotogen.

Gas.

Gummiringar, ytterdäck o.

slangar.
Kitt.

Kokosolja.

Kol- och stubbugnsterpen-

tinolja, rå.
Koppar och vissa
kopparlegeringar.
Lanolin.
Linolja.
Ljus.

Lättbentyl.
Olein.

Oljefärger, -fernissa.
Oljor, flytande animaliska.

Oljor, flytande
vegetabiliska.
Palmolja.
Palmkärnolja.
Paraffin.
Ricinolja.

Smörjmedel, alla slag.

Sojaolja.

Stearin.

Sulfatterpentin, rå.
Talg.

Terpentinolja (utom pine

oil).
Textilvaror.
Tjärpapp.

Tran, animaliska och
vegetabiliska oljor, fettsyror
och avfallsfett.
Trycksvärta.
Träimpregneringsmedel.
Trätjära.
Trätjärkreosot.
Trätjärolja.
Tungbensin.

Tvål, såpa och vissa andra

rengöringsmedel.
Vaselin.

Importreglering:

Fotografisk film (ej kino-).
Kosmetiska preparat.
Ljus.

Petroleumbeck.

Slangar av spånadsvaror.

Stenkolsbeck.

Asfalt och kabelmassa.
Bensololjor:
Bensol, Toluol, Kylol,
Solventnafta.
Fett och oljor, animaliska

och vegetabiliska.
Fotografiskt papper (ej
röntgen-).

Underliandsransonering (IK):
Asfalt och kabelmassa. Antracenolja.
Bensololjor (se ovan). Lättolja.

Stenkolsbeck. Mellanolja.

Stenkolstjära. Tungolja.

Stenkolstjäroljor.

Hela den mångfald av produkter, som nu angivits,
har industrikommissionens kemiska avdelning efter
upprepade omprövningar inrangerat i följande
industrigrupper: .

Komprimerade gaser

Svavel och svavelsyra med bitillverkningar och vissa

andra oorganiska produkter
Metallproduktion inom kemisk industri
Elektrokemiska och elektrotermiska produkter

Konstgödsel

Soda och vattenglas

Silikatindustri

Sprängämnen, tändstickor och pyrotekniska
produkter

Farmaceutiska preparat
Färger och fernissor

Konsthartser och pressmassor samt celluloid
Mineraloljeprodukter

Asfalt, beck, trätjära och prod. från
stenkolsdestilla-tion

Harts, lösningsmedel ur trä, samt övriga biprodukter
ur trä

Sprit och produkter framställda av sprit
Garvämnen

Konstsilke, cellull och folier

Gummiindustri

Fettindustri

Kemisk-teknisk livsmedelsindustri
Kemiska produkter, utöver tidigare nämnda

Denna uppdelning skiljer sig såväl från den av
Kommerskollegium tillämpade uppdelningen som den
inom kemisk teknologi tillämpade uppdelningen, men
den torde för kommissionens vidkommande vara
ganska ändamålsenlig. I tabellen gå de olika grupperna
från oorganiska gasformiga produkter över vanliga
oorganiska produkter och produkter av blandad
organisk och oorganisk natur över till rent organiska
produkter, först syntetiska sådana och sedan sådana,
som utvinnas ur naturprodukter, och slutar med
produkter av ren livsmedelskaraktär. Genom den här
lämnade översikten har jag sökt ge en definition på
vad jag innefattar i begreppet svensk kemisk industri.

Denna definition på kemisk industri skiljer sig, som
nämnts, från det inledningsvis enligt
Kommerskollegium angivna begreppet, vilket något modifierats,
därigenom att kommissionen till kemisk industri
räknat följande grupper: metallproduktion inom kemisk
industri, mineraloljeprodukter (även andra än
smörjoljor), sprit och produkter framställda av sprit,
konstsilke och cellull samt kemisk-teknisk
livsmedelsindustri. Detta har gjorts, emedan man på detta sätt
får med alla de kemiska industrigrenar och
produkter, som falla inom kemiska avdelningens
arbetsområde.

Jag återkommer nu till den lucka i den kemiska
industrien som jag tidigare omnämnde. Enligt
Kommerskollegium hade vi normalt en balans mellan
kemisk import och export på 350 — 70 = 280 mill.
kr.— något över 64 % av produktionen eller närmare
44 % av konsumtionen av kemiska produkter, som
är ca 640 mill. kr. per år.

För importen av 350 mill. kr. kemiska produkter
svara huvudsakligen följande kemiska
industrigrupper resp. produkter:

fettindustrien ....................... 63 mill. kr.

svavel och svavelsyra med bitillverkn.

och vissa andra oorganiska produkter 63 ,, ,,

färger och fernissor.................. 52 „ „

konstgödsel ......................... 49 „ „

kemiska produkter utöver tidigare

nämnda .......................... 39 „ „

gummi ............................. 33 „ „

konsthartser ........................ 12 „ „

läkemedel .......................... 12 „ „

11 april 1942

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942k/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free