Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Palmkärnolja.
Paraffin.
Ricinolja.
Skrot av smidbart järn.
Skrot av icke smidb. järn.
Smörjoljor, blandade.
Smörjmedel, andra, ej
särskilt nämnda.
Sojaolja.
Spillolja.
Stearin.
Stenkol.
Sulfatharts, oraffinerat.
Sulfatharts, raffinerat,
annat än tallolja.
Sulfatterpentin, rå.
Terpentinolja (utom pine
oil).
Talg.
Tallolja.
Tjärpapp.
Tran.
Trassel.
Trycksvärta.
Träimpregneringsmedel av
trätjära och tjärolja.
Trätjära.
Trätjärkreosot.
Trätjärolja.
Tungbensin.
Vaselin.
Ved (inom vissa tätorter).
Handels- resp. förbrukningsreglering:
Aluminium.
Asfaltpapp.
Bensin.
Bleckplåt.
Brännolja.
Byggnadspapp,
Elektrisk kraft.
Fett, härdat animaliskt.
Fett, härdat vegetabiliskt.
Fettsyror.
Fett ur avloppsvatten.
Fotogen.
Gas.
Gummiringar, ytterdäck o.
slangar.
Kitt.
Kokosolja.
Kol- och stubbugnsterpen-
tinolja, rå.
Koppar och vissa
kopparlegeringar.
Lanolin.
Linolja.
Ljus.
Lättbentyl.
Olein.
Oljefärger, -fernissa.
Oljor, flytande animaliska.
Oljor, flytande
vegetabiliska.
Palmolja.
Palmkärnolja.
Paraffin.
Ricinolja.
Smörjmedel, alla slag.
Sojaolja.
Stearin.
Sulfatterpentin, rå.
Talg.
Terpentinolja (utom pine
oil).
Textilvaror.
Tjärpapp.
Tran, animaliska och
vegetabiliska oljor, fettsyror
och avfallsfett.
Trycksvärta.
Träimpregneringsmedel.
Trätjära.
Trätjärkreosot.
Trätjärolja.
Tungbensin.
Tvål, såpa och vissa andra
rengöringsmedel.
Vaselin.
Importreglering:
Fotografisk film (ej kino-).
Kosmetiska preparat.
Ljus.
Petroleumbeck.
Slangar av spånadsvaror.
Stenkolsbeck.
Asfalt och kabelmassa.
Bensololjor:
Bensol, Toluol, Kylol,
Solventnafta.
Fett och oljor, animaliska
och vegetabiliska.
Fotografiskt papper (ej
röntgen-).
Underliandsransonering (IK):
Asfalt och kabelmassa. Antracenolja.
Bensololjor (se ovan). Lättolja.
Stenkolsbeck. Mellanolja.
Stenkolstjära. Tungolja.
Stenkolstjäroljor.
Hela den mångfald av produkter, som nu angivits,
har industrikommissionens kemiska avdelning efter
upprepade omprövningar inrangerat i följande
industrigrupper: .
Komprimerade gaser
Svavel och svavelsyra med bitillverkningar och vissa
andra oorganiska produkter
Metallproduktion inom kemisk industri
Elektrokemiska och elektrotermiska produkter
Konstgödsel
Soda och vattenglas
Silikatindustri
Sprängämnen, tändstickor och pyrotekniska
produkter
Farmaceutiska preparat
Färger och fernissor
Konsthartser och pressmassor samt celluloid
Mineraloljeprodukter
Asfalt, beck, trätjära och prod. från
stenkolsdestilla-tion
Harts, lösningsmedel ur trä, samt övriga biprodukter
ur trä
Sprit och produkter framställda av sprit
Garvämnen
Konstsilke, cellull och folier
Gummiindustri
Fettindustri
Kemisk-teknisk livsmedelsindustri
Kemiska produkter, utöver tidigare nämnda
Denna uppdelning skiljer sig såväl från den av
Kommerskollegium tillämpade uppdelningen som den
inom kemisk teknologi tillämpade uppdelningen, men
den torde för kommissionens vidkommande vara
ganska ändamålsenlig. I tabellen gå de olika grupperna
från oorganiska gasformiga produkter över vanliga
oorganiska produkter och produkter av blandad
organisk och oorganisk natur över till rent organiska
produkter, först syntetiska sådana och sedan sådana,
som utvinnas ur naturprodukter, och slutar med
produkter av ren livsmedelskaraktär. Genom den här
lämnade översikten har jag sökt ge en definition på
vad jag innefattar i begreppet svensk kemisk industri.
Denna definition på kemisk industri skiljer sig, som
nämnts, från det inledningsvis enligt
Kommerskollegium angivna begreppet, vilket något modifierats,
därigenom att kommissionen till kemisk industri
räknat följande grupper: metallproduktion inom kemisk
industri, mineraloljeprodukter (även andra än
smörjoljor), sprit och produkter framställda av sprit,
konstsilke och cellull samt kemisk-teknisk
livsmedelsindustri. Detta har gjorts, emedan man på detta sätt
får med alla de kemiska industrigrenar och
produkter, som falla inom kemiska avdelningens
arbetsområde.
Jag återkommer nu till den lucka i den kemiska
industrien som jag tidigare omnämnde. Enligt
Kommerskollegium hade vi normalt en balans mellan
kemisk import och export på 350 — 70 = 280 mill.
kr.— något över 64 % av produktionen eller närmare
44 % av konsumtionen av kemiska produkter, som
är ca 640 mill. kr. per år.
För importen av 350 mill. kr. kemiska produkter
svara huvudsakligen följande kemiska
industrigrupper resp. produkter:
fettindustrien ....................... 63 mill. kr.
svavel och svavelsyra med bitillverkn.
och vissa andra oorganiska produkter 63 ,, ,,
färger och fernissor.................. 52 „ „
konstgödsel ......................... 49 „ „
kemiska produkter utöver tidigare
nämnda .......................... 39 „ „
gummi ............................. 33 „ „
konsthartser ........................ 12 „ „
läkemedel .......................... 12 „ „
11 april 1942
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>