Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ieknisk Tidskrift
nare behandlas dock i andra sammanhang.
Syrgas-tillverkningen är den ojämförligt största, ca 5 mill. kg.
per år, medan vätgastillverkningen endast är 0,OOT
mill. kg. Någon större förändring har inte skett under
kriget, men en utbyggnad, som beräknas bliva färdig
under 1942, planeras för syrgas. Den ökade
tillverkningen av gengasaggregat samt den minskade
tillverkningen av radiatorer i samband med nedgången i
byggnadsindustrien synes ha utjämnat behovet av
syrgas för svetsning. För kolsyran har
läskedrycksindustriens nedgång inverkat i negativ riktning. En
ökning kan tänkas bliva följden av ett införande av
snabbfrysningsmetoder för livsmedel.
2. Svavel och svavelsyra med bitillverkningar och
vissa andra oorganiska produkter.
Svavelsyran har sedan gammalt varit en
kvantitativ mätare på den kemiska industriens
produktionsförhållanden. I vårt land äro vi självförsörjande med
avseende på svavelsyra. Sedan kriget bröt ut, har en
utbyggnad skett av vår svavelsyraproduktion,
vilket i sin tur skulle utgöra ett tecken på ökad
aktivitet för den kemiska industriens vidkommande.
Superfosfatindustrien har visserligen gått med
minskad drift, men å andra sidan ha flera industrier
tillkommit, som förbruka svavelsyra. Exempel härpå
utgör träförsockringsfabrikationen och
cellullfabrikationen. Likaså har krigsindustrien undan för undan
ökat sitt behov av svavelsyra. AIY-metoden för
fo-derensilage konsumerar även rätt mycket
svavelsyra.
I samband med ökningen av
svavelsyraproduktionen har också brytningen av svavelkis ökat rätt
väsentligt. Däremot har svavelproduktionen gått ned
avsevärt på grund av vissa bränslesvårigheter.
Luckan som uppstått kan ännu så länge täckas med
importerat svavel. Ett värdefullt produktionstillskott
utgör det svavel, som i allt större kvantiteter uttages
eller kommer att uttagas vid våra skifferoljeverk.
Detta svavel är mycket rent och har redan fått ett
gott anseende. I svavelsyrans spår följa en
mångfald olika oorganiska salter av betydelse för olika
industrigrenar. Yi ha fått nyproduktion av
zinksal-ter, kromsalter och vissa fosfat. Kromsalterna ha sitt
stora intresse för garveriindustrien. Bland fosfaten
har trinatriumfosfatet stort intresse som ingrediens i
kupongfria tvättmedel. Här bör emellertid tilläggas,
att man på grund av knapphet på fosfat hellre ser
att utvecklingen går i riktning mot soda- och
meta-silikathaltiga tvättmedel. Tillverkningen av den
sistnämnda produkten, dvs. metasilikat, har därför
väsentligt utökats under kriget. Ett annat fosfat, som
tillverkas i stigande omfattning, är dikalciumfosfat,
;som användes som tillsats till fodercellulosa för att
tillföra denna kalk och fosfor. Stora kvantiteter
klorkalcium strös årligen ut på våra landsvägar som
■dammbindningsmedel. Det är inte mindre än 90 000
ton, som går åt för detta. Denna produkt har
tidigare importerats, men sedan kriget har en rätt
avsevärd produktion kommit till stånd i vårt land.
För krigsberedskapsändamål hade vi i vårt land i
Bofors en fabrikation av kloramin. som egentligen är
avsett som gassaneringsmedel, men som också
användes för desinfektionsändamål i industrier och hushåll.
Vid denna fabrikation erhålles också råvaran till
sackarin och en sackarinfabrikation kom därför till
stånd när kriget bröt ut, för att täcka det alltmer
stegrade behovet av sötningsmedel. För att kunna
genomföra denna fabrikation tillkom också en inhemsk
tillverkning av kaliumpermanganat. Tillverkningen av
natriumsulfat har väsentligen ökats. Likaså
tillverkningen av såväl salpetersyra som saltsyra.
Natriumsulfatet förbrukas ju i stor omfattning av vår
cellulosa- och glasindustri, salpetersyran framför allt av
vår krigsindustri och saltsyran kommer till alltmer
ökad användning i samband med nyframställningen
av vissa organiska klorföreningar. En del
oorganiska mineralfärger ha också kommit till sedan
krigsutbrottet, t. e. koboltoxid, engelskt rött och vissa
kromater.
3. Metallproduktion inom kemisk industri.
Denna, som avser framställningen av koppar och
silver, förbigår jag här för att istället tala om den
mera rent kemiskt betonade
4. Elektrokemiska och elektrotermiska produktionen.
Huvudråvaran för den elektrokemiska produktionen
är ju koksalt, som helt och hållet är en importvara.
Lagerhållningen av denna produkt är god och frågan
om inhemsk produktion av koksalt är icke aktuell men
dock föremål för uppmärksamhet. Yi ha ju bl. a. ett
förfarande att ta ut koksalt ur havsvattnet. Detta
är emellertid för närvarande, såvitt jag vet, inriktat
på framställningen av magnesiumsalter. I detta
sammanhang kan också en annan stor oorganisk
produktionsfråga nämnas, nämligen framställningen av soda.
Under årens lopp ha åtskilliga projekt dykt upp i
detta hänseende och även sedan kriget bröt ut har
frågan ofta varit på tal, men tack vare goda lager
och gynnsamma importförhållanden har frågan ännu
ej allvarligare aktualiserats. Den elektrokemiska
produktionen har betydligt utvidgats tack vare de ökade
behov, som framkommit för cellullindustrien, som ju
undergått och undergår en kraftig utbyggnad.
Cell-ullindustriens kemiska önskemål är alkali och
kol-svavla. Vid alkaliproduktionen erhålles parallellt
även klor. Tack vare krigsförhållandena har även
denna klor funnit avsättning i ungefär samma takt
som alkalit. Visserligen har behovet inom
cellulosaindustrien för blekningsändamål gått ned, men vi ha
istället fått en stor tillverkning av organiska
klor-derivat för olika ändamål. Främst bör kanske
nämnas trikloretylen, som ju gjort en värdefidl insats på
lösningsmedelsfronten. Vi ha också koltetraklorid,
hexakloretan, etylendiklorid m. fi.
Jag har redan nämnt, att inom den elektrokemiska
industrien tagits upp tillverkning av
kaliumpermanganat samt kromsyra och kromsalter. Perkloraterna
börja få ett ökat intresse för
sprängämnesindustrien.
Beträffande den elektrotermiska produktionen kan
som exempel nämnas att den tillverkning av korund
för slipmedel, som redan före kriget upptagits, för
närvarande är under utbyggnad i sådan omfattning
att vid årsskiftet den inhemska konsumtionen helt
torde kunna täckas. Av elektrotermiska produkter
har kalciumkarbid speciellt intresse dels med hänsyn
till dess användning för belysningsändamål och
50
13 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
