Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
KEMI
HÄFTE 10 Redaktör. FRITHIOF H. STENHAGEN 10 OKT. 1942
INNEHÅLL: Försök med användning av svensk fältspat för glastillverkning, av J. Arvid Hedvall och N.
Åberg. — Förgiftningsrisker vid användning av klorerade kolväten, av fil. kand. Börje Emilsson och fil. lic.
Ragnar Westin. — Membranventiler — en ny ventiltyp. — Nya synpunkter vid bedömandet av tekniskt
använda substansers fysikalisk-kemiska uppträdande, av J. Arvid Hedvall.
Försök med användning av svensk fältspat för
glastillverkning.
Av J. ARVID HEDVALL och N. ÅBERG.
Fältspat och liknande mineral ha under ganska lång
tid använts som tillsats vid glastillverkning i
Tyskland och Förenta staterna, och följaktligen ha de
flesta iakttagelserna rörande fältspatens inverkan på
nedsmältningsförhållanden och glasets egenskaper
gjorts i dessa länder.
Försök med fältspatinblandning i glasmengen ha
gjorts även i Sverige men ha i allmänhet ansetts leda
till ett mindre gott resultat, troligen beroende på, att
fältspaten ej malts tillräckligt fint, samt att
tillräckligt arbete ej nedlagts på inblandningen av fältspaten
i mengen.
I samband med genom kriget framkomna
strävanden att nyttiggöra svenska råvaror på ett
effektivare — och som man får hoppas även under
kommande fredstid bestående — sätt, ha även med
hänsyn till föreliggande problem under det gångna året
en serie försök utförts på Institutionen för kemisk
teknologi vid Chalmers tekniska högskola. Sedan
experiment med införande av s. k. Forshammarspat
i laboratorieskala visat, att under lämpliga
försöks-betingelser faktiska fördelar uppträda och att således
åtskillig tidigare misstro måste besitta sekundära
orsaker, igångsattes i samarbete med ett svenskt
glasbruk försök i större skala.
Enligt àrnot1 har fältspaten egenskapen att
försätta glassmältan i stark jäsning. Vid små tillsatser
verkar denna jäsning fördelaktigt på smältförloppet,
i det att luttringen går snabbare. Fältspattillsats
ökar även glasets motståndskraft mot kemikalier och
vatten samt medför mindre känslighet mot
temperaturväxlingar. Zak2 har undersökt nedsmältningstiden
vid tillsats av 20 % nefelin. Han fann, att vid
1 300° nedsattes tiden för fullständig glasbildning
vid användning av nefelin till mindre än hälften
jämfört med, då vanliga råmaterial användas. Samme
forskare konstaterade emellertid en förlängning av
luttringstiden. Detta beror på att viskositeten genom
en avsevärd ökning av Al20,3-halten stiger.
I själva verket överflödar litteraturen av uppgifter
i Arnot, Sprechsaal 70 (1937), 374.
1 Zak, Sprechsaal 68 (1935), nr 48.
av detta slag. Såväl dessa som också många
erfarenheter vid hyttorna kunna emellertid vara missvisande
därigenom, att ofta mer än en faktor ändrats åt
gången, vilket även vid bästa uppsåt lätt kan inträffa.
Bildandet av smältan, dess homogenisering och
framflytande beror av så många faktorer, att de ej utan
särskild aktsamhet kunna hållas åtskilda. En
anledning härtill kan vara den, att den som har hand
om smältningen finner, att t. e. en kvalitativ eller
kvantitativ förändring i mengens sammansättning
medför verkningar, som han drar sig för och därför
omedelbart kompenserar genom förändringar i
eldningsteknik eller värmetillförsel. Men genom ett
dylikt förfarande har han omöjliggjort entydiga
studier av sammansättningsfaktorns inverkan.
Vid all användning av fältspat har vikten av
finmalning poängterats. Endast om kornstorleken är
tillräckligt liten, kan en fullständig uppslutning äga
rum. Fältspaten måste även blandas mycket väl med
den övriga mengen. Om kornstorleken ej är
tillräckligt liten, kommer glaset att fördärvas av "sten", som
i detta fall ej är något annat än ej uppsluten fältspat.
För undvikande av inhomogeniteter i glaset måste
fältspaten därför blandas mycket väl med den övriga
mengen. På grund av att särskilt vid större Al20.r
halt smältor med högre viskositet uppkomma, kräva
inhomogeniteter i glaset längre tid för utjämning.1
För de föreliggande försöken ansågs det särskilt
lämpligt att använda den s. k. Forshammarspaten
som tillsatsmedel, då dennas struktur- och
texturegenskaper erbjuda fördelar med hänsyn till
blandnings-, reaktions- och homogeniseringsförlopp.
Undersökningsmetoder och resultat.
Vid undersökningarna ha följande råmaterial använts:
Analys på torr fältspat, Forshammarfältspat:
SiOo ................................75,68 %
AI0O3 ..............................14,82 %
Na20 ................................4,50 %
Ko O ..................................3,08 % Fukt 0 %
Fe203 ..............................0,08 %
i Kühl, Sprechsaal 5.9 (1924), nr 37.
11 opril 1942
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
