- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Kemi /
75

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

Med 5 % fältspat blev det erhållna glaset något
"jäsigt", beroende på höjningen av viskositeten, som
ej i tillräckligt hög grad kompenserats av den
minskade nedsmältningstiden och därav följande längre
luttringstid. Med 10 % fältspat minskade
nedsmältningstiden avsevärt, och det erhållna glaset var även
fritt från "jäsning".

Den framställda produkten, i detta fall flaskor, fick
ett påfallande glansigare och mer "levande" utseende.
Detta framgår i någon mån, ehuru ej så starkt som
i verkligheten, av bifogade fotografi.

Beständigheten gentemot alkalier undersöktes på
så sätt, att ringar av ca 1 cm bredd skuros av flaskor
och slipades till exakt höjd. Ringarna kokades 1/_>
timme med vatten, sköljdes i alkohol och torkades
vid 150° under x/,2 timme, avkyldes och vägdes.
Sedan kokades under tre timmar med 2-n
NaOH-lös-ning, 1/2 timme i vatten och sköljdes i alkohol.
Proven torkades sedan 1/.2 timme vid 150°, fingo svalna
och vägdes. Viktminskningen uträknades och
omräknades i mg viktminskning/dm2. För glas utan
fältspat var denna viktminskning 63,8 mg/dm2, för
glas med 5 % fältspat var utlakningen 61,8 % mg/dm2
och för glas med 10 % fältspat 60,0 mg/dm2. En
avsevärd förbättring av stabiliteten gentemot
natronlut konstaterades således härvid, särskilt om man tar
hänsyn till den aggressiva behandlingen. Med
utspädda lösningar blir differensen större.

De mekaniska egenskaperna provades på så sätt,
att flaskorna vattentrycktes, tills de sprängdes,
Medelvärdet av omkring 50 bestämningar av det
erforderliga trycket i kg/cm2 togs. För glas utan fältspat
blev trycket 22,150 kg/cm2 och för glas med fältspat
25,13 kg/cm2. De jämförda flaskorna voro framställda
i samma maskin och kylda på samma sätt.

Under hela den tid försök med fältspatinblandning
i glasmengen försiggått har utdraget ur vannan varit
i det närmaste oförändrat. Tiden för nedsmältning
har således varit lika vid de olika fältspattillsatserna.
Det utsmälta glaset hade följande sammansättning,
beräknat ur mengens sammansättning:

Utan fältspat Med 5 % fältspat Med 10 % fältspat

Si02 .... . . . 71,15 % 70,3 % 69,4 %
NaoO ____ ... 15,7 % 15,8 % 16,1 %
KoO 0,7 % 0,« 0,6 %
CaO 10,o % 10,fl ’% 10,0 %
MgO 0,O8 % 0,O8 % 0,O8 %
AloO.j ... ... 1,0 % 2,7 % 3,5 %
Fe..O;( . . . . , , 0,ii % 0,u % 0,10 %
MnO 0,36 % 0,36 % 0,36 ’%



Fig. 1. Glas utan fältspat t. v. Glas med fältspat t. h.

Sammanfattning.

Föreliggande undersökningar beträffande
fältspat-tillsats till glas ha utförts, dels i laboratorieskala,
dels i halvstor skala och i full industriell drift.
Fält-spattillsatsen har påverkat smältförloppet gynnsamt,
i det att smälttiden minskat. Samtidigt har dock
viskositeten på glassmältan höjts, varför
luttrings-tiden något förlängts. Vid 10 % fältspattillsats blev
resultatet en minskning av totala tiden för erhållande
av biåsfritt glas. Genom den minskade smälttiden
har bränsleåtgången minskats. Det utsmälta glaset
har fått sin kvalitet förbättrad genom
fältspattill-satsen. Beständigheten gentemot alkalier har ökat
och glansen på glaset har avsevärt förbättrats. Även
den mekaniska hållfastheten visar förbättring.
Försök med ännu större tillsatser pågå.

Chalmers tekniska högskola,
institutionen för kemisk teknologi.

Förgiftningsrisker vid användning av klo reraae

kolväten.

Av fil. kand. BÖRJE EMILSSON och fil. lic. RAGNAR WESTIN.

(Forts. fr. sid. 72.)

3. Resorptionsskador.

Att vissa organiska lösningsmedel kunna
resorbe-ras genom huden i mängder tillräckliga att förorsaka
allvarliga skador i inre organ är sedan länge känt.
I yrkeshygienisk praxis äro emellertid dylika förgift-

ningar kända endast i ett fåtal fall och då förorsakade
av giftiga substanser (t. e. anilin) än de, som äro av
intresse i detta sammanhang. I själva verket har
frågan först på senare tid uppmärksammats och
experimentella bevis för förekomsten av resorption genom
huden av olika organiska lösningsmedel framlagts.

I en utförlig undersökning ha Lazarew, Brussi-

11 april 1942

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942k/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free