Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
FCW" u/vss
WT 2953
Fig. 2. Schematisk bilcl av provanordningarna. 1. Broms. 2. Pump.
3. Tryckklocka. 4. Sugklocka. 5. Stroboskoplampa. 6. Tryckluft.
7. Vakuumpump. 8. Manometer. 9. Luftmättare.
Fig. 4. Vattens lufthalt i mättat
tillstånd vid olika temperaturer
och tryck.
Lufthaltens inflytande på kavitationen vid turbiner.
Ändring av lufthalten under drift.
Kavitationsproven utfördes i en försöksanläggning,
vid vilken driftvattnet efter att ha passerat turbinen
genom pumpning återfördes till trycksidan och
användes på nytt. Anläggningen har beskrivits i Escher
Wyss Mitteilungen No 1/2—1939, s. 13, se fig. 1 och 2.
För att utröna hur vattnets lufthalt i ett dylikt
cirkulationssystem ändrar sig under drift och vid
olika drifttillstånd, kördes anläggningen i stationärt
tillstånd under några timmar och under loppet av
denna tid bestämdes lufthalten ett flertal gånger
ge-y—, nom Winklers direkta volymet-
riska metod, fig. 3. (För
orientering visas i fig. 4 vattnets
lufthalt i mättat tillstånd vid olika
temperaturer och absoluta tryck
reducerad till 0°C och 760 mm
Hg.) Provflaskan, fig. 3,
rymmande ca 350 cm3, fylldes med
vatten, som uttogs ur
cirkulationssystemet framför
turbin-inloppet. Påfyllningen skedde
mycket försiktigt med en slang,
varefter flaskan tillslöts med en
glaspropp, så att ingen ändring
av lufthalten kunde uppstå.
Mätningsproceduren får därefter
följande förlopp. De små
marmorbitarna (se fig.) angripas av den
nedfallande saltsyran (37 %
koncentration), varvid utvecklas
kolsyra, som rycker med sig
den i vattnet befintliga luften.
Kolsyran absorberas så av den
upptill befintliga natronluten
(25 %), under det att den
kvarvarande luften samlas i
mätglaset. Mätfelet uppgick till 2—3 %
av lufthalten, vilket ej har något
Fig. 3. Anordning
för bestämning av
lufthalten. 1.
Provflaska. 2.
Marmorbitar. 3. Saltsyra.
4. Natronlut. 5.
Avskild luft.
nämnvärt inflytande på resultaten. Dessa visas i
fig. 5.
Den olikartade och förhållandevis stora ändringen
av lufthalten är påfallande, isynnerhet den hastiga
stegringen vid körning med stor fallhöjd och utan
kavitation enligt kurva 1. Detta har sin förklaring
i att vattnet i klockan på turbinens trycksida vid hög
fallhöjd så småningom mättas med luft
motsvarande den med högre tryck följande större
absorptions-förmågan. Försöket avbröts dock innan
mättnadsgränsen nåddes. Vid drift med kavitation, kurva 2,
stiger lufthalten först till ett visst maximum och
börjar därefter åter att sjunka. Det beror förutom på
stigande vattentemperatur på den vid tilltagande
kavitation ökande luftavskiljningen vid
löphjulsskov-larna. Luften har för kort tid på sig i sugröret för
att åter kunna lösas och samlas i den undre klockan.
Vid kraftig kavitation och låg fallhöjd tar
luftavskilj ningen överhanden, kurva 3.
För att kunna öka lufthalten i driftvattnet efter
behag, tillfogades en anordning 9, enligt fig. 2,
medelst vilken en del av tryckvattnet avledes från
tryckledningen och föres till tryckklockans luftrum,
Fig. 5. Ändring av
lufthalten hos det
cirkulerande vattnet vid
kavi-tationsprov.
1. ff = 30 m, ffs = — 8 m.
Ingen kavitation.
2. ff = 30 m, ff, = +1,9 m.
Kraftig kavitation.
3. ff = Sm, ffs= + 1,5 m.
Kraftig kavitation.
4. ff = 7 m, ff s = — 5,9 m.
Ingen kavitation,
luft-mättaren i funktion.
21 febr. 1942
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
