Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 14. Prov med
4-skovligt turbinhjul, a —
för inträdande
kavitation som funktion av
relativa lufthalten
"intr OCh akrit.*
Lufthaltens inflytande på air
Vid följande försök insattes ett kaplanhjul med
högre snabblöpenhet för att få konstaterat, om
ovanstående resultat även gällde för detta.
Den inträdande kavitationen bestämdes liksom
förut genom det första uppträdandet av ångblåsor vid
skovelinfästningen. Vid dessa försök utnyttjades
den ändring av lufthalten, som av sig själv uppstod
under driften; vid de högre värdena kom dessutom
anordningen för luftens lösning i vattnet,
"luftmät-taren," till användning. I fig. 14 framställas de
försöksresultat, som erhöllos för den inträdande
kavitationen. Vid detta löphjul förefinnes en liten ökning
av (J-värdet med ökande lufthaltsgrad.
För att kunna bestämma lufthaltens inflytande på
den utbildade kavitationen och <ikrit, bestämdes även
turbinens verkningsgrad vid olika konstanta värden
på a. Här anmärkes, att det för försöken mindre
lades an på att använda ett hjul med god
verkningsgrad än ett hjul, på vilket kavitationen isynnerhet
vid skovelinfästningen kunde iakttagas särskilt
tydligt. M. Oledal.
(Forts.)
Föreningsmeddelanden
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll sitt första sammanträde för året tisdagen den 20
januari 1942 på Svenska teknologföreningens lokal,
Brunkebergstorg 20.
Ordföranden, undervisningsrådet Ryno Lundquist,
hälsade avdelningens medlemmar och dagens
föredragshållare välkomna och uttalade en förhoppning
om att avdelningen även under år 1942 i lugn och ro
skulle ha möjligheter att fortsätta sin verksamhet trots
* ointr betecknar här kavitationens början, akrit det värde
vid vilket kavitationen börjar verka försämrande på
turbinens verkningsgrad.
oroliga förhållanden i världen. Till justeringsmän för
dagens protokoll valdes professor Afzelius och
civilingenjör Lenning. Genom anmälan inträdde i
avdelningen civilingenjörerna Åke Hammarlund, Kjell-Arne
Hansson, båda i Stockholm, Gunnar Lindeberg,
Bodafors, Lennart Nytelius, Vilhelm Sannel och K. G.
Vestin, samtliga i Stockholm. Vidare invaldes
civilingenjör Algor de Wærn, Stockholm, i avdelningen.
En inom avdelningen tillsatt kommitté med
uppgift att avge yttrande angående SMS-225 "Förslag
till standard för borrbussningar" hade slutfört sitt
uppdrag. På förslag av styrelsen beslöt avdelningen
antaga de kommitterades förslag såsom avdelningens
eget. Kommitterade ha varit civilingenjörerna Alb.
Hoppe (smk), Carl Gustaf Brodén och Åke Ahméen.
En liknande kommitté angående SMS 226 "Förslag
till standard för brandskyddsmateriel" hade även
slutfört sitt uppdrag. Även i detta fall fattades
beslut att antaga de kommitterades yttrande såsom
avdelningens eget. Ledamöter i denna kommitté ha
varit överingenjörerna Hans Thorelli (smk), Bertil
Starck och Gösta Winberg.
Därefter följde tvenne föredrag, det första med
titeln "Kanonen, arbetsmaskinen", av majoren i
fält-tygkåren Harald Jentzen, som gav en synnerligen
intressant redogörelse över de faktorer, som äro
bestämmande för en kanons konstruktionsdata och
utformning. Vidare lämnades en hel del
sifferuppgifter angående våra moderna fältpjäser. Sålunda fick
man veta, att den tunga fälthaubitsen, modell 39, i
skottlossningsögonblicket utvecklar en effekt på
1 300 000 hk och har en vikt på omkring 10 gram/hk.
Den termiska verkningsgraden hos en kanon ligger i
området 35 à 40 !%. Talaren slutade sitt anförande
med en förhoppning om en ökad förståelse mellan
civila och militära teknici. I den nyligen framlagda
militärutredningen kan även skönjas en strävan i
denna riktning, i det att där föreslagits dels bildandet
av en särskild arméingenjörskår och dels en
rationellare användning av den värnpliktiga tekniska
sakkunskapen.
Slutligen höll ingenjör Ivan åslund ett föredrag om
hållfasthetsfrågan för eldrör till artilleripjäser. Av
föredraget framgick vilka oerhörda krav som ställas
på material och utförande. Talaren gick vidare in på
mantlingsförfarandet, dess för- och nackdelar samt på
autofretering av kanonrör, dvs. att bibringa materialet
permanenta spänningar genom formförändring över
flytgränsen.
Efter föredragen vidtog en intressant diskussion,
där ett flertal av åhörarna fingo tillfälle att
framlägga sina synpunkter och funderingar på detta
område.
Vid den sedvanliga eftersitsen visades tvenne filmer
från A.-b. Bofors, den ena angående körning i svår
terräng med 8 cm fältluftkanon och den andra
angående skjutning och några mindre körförsök med
15 cm fältkanon.
Intresset för sammanträdet var synnerligen livligt.
Ca 180 personer övervoro sammanträdet och omkring
èn tredjedel den efterföljande supén.
ff. R—a.
24
21 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
