Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
MEKANIK
HÄFTE 3 Redaktör TORSTEN WIDELL 21 MARS 1942
INNEHÅLL: Om beräkning av verkan av temperad luftvärnsbrisadeld, av kapten C. Walén. —
Funderingar över avloppsförlustkurvan vid ångturbiner, speciellt vid överljudhastighet, av Matts Bäckström. —
Vilket inflytande har vattnets lufthalt på kavitation och korrosion? ■— Föreningsmeddelanden. — Rättelse.
Om berä kn ing av verkan av temperad
luftvärnsbrisadeld.
Av kapten C. WALÉN.
I Artilleri-Tidskrift 1938: 5 framlade förf. en metod
att beräkna statistiska förväntan av
splitteranslags-energi mot målet vid lv-skjutning med temperad
brisadeld och uttryckte en förhoppning att kunna
återkomma med en beräkning av spridningen av
verkan vid ändligt antal skott kring det sålunda givna
medelvärdet.
Denna fortsättning har ej kunnat publiceras
tidigare och frågan torde i dag hava betydligt större
intresse inför ett tekniskt än inför ett militärt forum.
Dels enär det visat sig möjligt att förenkla det
tidigare publicerade resultatets form, dels enär
största vikt ligger uppå, att varje artillerikonstruktion
redan vid projekteringen må skärskådas i ljuset av
beräknad verkan mot målet (en självklar men föga
nyttjad regel), skall problemet att beräkna eldverkan
nedan behandlas från grunden.
Det skall genast sägas att den läsare, som finner
den teoretiska behandlingen av frågan intresselös,
utan vidare kan gå direkt till de i sista avsnittet
givna bruksfärdiga formlerna, ty detta avsnitt kan
läsas utan sammanhang med de föregående, om blott
de ingående beteckningarnas betydelse inhämtas.
Utredningen sönderfaller i fyra delar. I avsnitt A
formuleras det allmänna uttrycket på statistiska
förväntan av anslagsenergi mot målet, i avsnitt B
behandlas frågan om medelträffpunktens korrekta läge,
i avsnitt C beräknas sannolikheten av verkan
överhuvudtaget samt av verkans minimi- och
medelbelopp under förutsättning att verkan föreligger, i
avsnitt D framlägges slutligen en sammanfattning med
direkt praktiskt brukbara formler för beräkning i
det konkreta fallet av de storheter, som definiera
eldverkan.
A. Statistisk förväntan av anslagsenergi i målet.
Vid temperad eld äro brisaderna normalfördelade
i rymden kring medelträffpunkten, vilken lägges på
avsett sätt i förhållande till målet.
Gör man det tankeexperimentet, att man med
oförändrade utgångsvillkor skjuter ett stort antal skott
uti luften, utmärker varje brisads läge och därefter
sammanbinder de ställen i rymden, som innehålla
ett visst, godtyckligt valt antal brisader per
kubikmeter, med en yta, erhåller man en ellipsoidyta.
Ellipsoidytans medelpunkt benämnes
medelträffpunkt, och dess huvudaxelriktningar benämnas
spridningsaxlar.
Spridningen utefter en spridningsaxel definieras
så, att tvenne plan läggas vinkelrätt mot
spridningsaxeln och symmetriskt på båda sidor om
medelträffpunkten samt så att emellan dem ligga hälften av
hela antalet brisader, varvid avståndet mellan planen
är måttet på spridningens storlek. Detta mått
benämnes 50-procentiga spridningen utefter den
avsedda huvudaxeln och mätes i meter.
När en spridningsbild i rymden föreligger, är den
karakteriserad av medelträffpunkt och tre mot
varandra vinkelräta 50-procentiga spridningar. Utan
vidare kunna spridningsaxlarna bestämmas: de äro
bantangenten genom medelträffpunkten, den däremot
vinkelräta horisontallinjen genom medelträffpunkten,
samt den emot dessa båda vinkelräta linjen genom
medelträffpunkten. De 50-procentiga spridningarna
benämnas längd-, sid- resp höjdspridning, och att de
äro orienterade på angivet sätt, beror P cl ? att
rikt-och eldelement med olika felkällor verka i var sin
av dessa axelriktningar.
Vid luftvärnseld kunna sid- och höjdspridningar
sättas lika stora: innebörden därav är, att den ovan
omtalade ellipsoiden blir en rotationsellipsoid med
längdspridningsaxeln som rotationsaxel.
Bild 1 betraktas, g-axeln är orienterad i
ban-tangentens negativa riktning, och 50-procentiga
spridningen efter denna axel, längdspridningen,
tecknas L. Origo ligger i medelträffpunkten O.
Sannolikheten att vid ett skott erhålla brisad mellan två
närbelägna plan § och g A § är vid
normalfördelning
—7= e 2
L J/2 n
18 april 1942
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
