Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
As är den anslagsenergi mot målet, som i
genomsnitt kan påräknas per brisad.
Ett numeriskt exempel må visa användningen av
diagrammen. Anslagsenergin Amin = 150 kgm anses
tillräcklig att försätta målet ur stridbart skick.
Spridningarna L och S äro 150 resp. 75 meter, d är 100
meter, <p = 60° och konbredden A<p — 10°= 0,175 rad.
Allt sidgående splitters initialenergi är E — 200 000
kgm och målets sårbara yta M — 5 m2.
Hjälpvärdena bliva
ip = 70,9°
ß0,841
Värdet <x kan ej omedelbart beräknas, enär Amin
är ingångsvärde i stället för l. Faktorn k3 beräknas
ur uttrycket å Am.n. Det följer
ks := 0,151
I diagram över k3 läses nu ct, och l kan därav
beräknas till det intresse denna storhet nu kan hava.
a r= 0,95
l = 58 meter.
Brisader på större avstånd från målet än 58 meter
giva sålunda aldrig åsyftad minimiverkan.
I diagram över k1 och k2 läses
k1 = 0,067
k-2 = 0,091
Härav beräknas
A,. — 6,5 kgm.
4,-., = 780 „
P = 0,0089
vilket i ord vill säga, att i exemplets fall är
medelverkan av alla skott, den per skott förväntade
verkan, lika med 6,5 kgm, medelverkan av skott med
verkan större än eller lika med minimiverkan är 730
kgm och sannolikheten att i ett skott uppnå minst
minimiverkan 150 kgm är O,’0089.
Enligt uttrycket (10) under C ovan är då
apriori-sannolikheten att med 30 skott erhålla en eller flera
brisader med minst 150 kgm verkan ungefär lika med
(1 _ e-80-0,0089) = 0,23
0,15
Fig. 3. Diagram över Kurvornas besiffring anger oc.
16 maj 1942 31
Fig. i.
Diagram över fø- qq
’O 1 2 3 K 4
Det är att tillägga, att ingångsvärdena E och d,
som hänföra sig till själva projektilen, på grund av
antagandet om av hastigheten kvadratiskt avhängig
splitterretardation genom luftmotstånd, böra båda
gemensamt bestämmas ur mätningar av den sidgående
splitterenergi, som passerar två med projektilen
koncentriska klotytor, båda med tämligen stor radie,
för 7 cm spränggranater omkring 20 resp. 40 meter.
Vidare skall vid beräkningen av verkan enligt ovan
hänsyn tagas såväl till tillskottet i sidgående
splitterenergi på grund av projektilhastigheten i
brisad-punkten, som även till den av högre höjd med mindre
lufttäthet betingade variationen i d, båda effekter
av avsevärd betydelse.
Vidare förtjänar nämnas att den här utvecklade
beräkningsmetoden är tillämplig även om man i stället
för mot målet anslående kinetisk energi vill räkna
med motsvarande rörelsemängd. I stället för E sättes
då det sidgående splittrets totala rörelsemängd vid
brisadpunkten och storleken av d fördubblas, vilket
allt inses av härledningen under A ovan.
*3
■ IL..................... ......10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
