Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Luftmotståndet är ju
som bekant en funktion
utav hastigheten och detta
i så måtto, att
retardatio-nen blir oproportionerligt
mycket större ju större
hastigheten är. Vid
relativt låga hastigheter, under
ljudhastigheten, är
luftmotståndet ungefär
proportionellt mot
hastighetens kvadrat för att vid nu
förekommande hastigheter
upp till närmare 1000
m/sek. eller t. o. m. 1 500
m/sek. bliva ojämförligt
mycket större. — Detta
framgår med all tydlighet
av fig. 9, som visar
luftmotståndet som funktion
av banhastigheten (F).
Låt oss räkna ut
luftmotståndets retardation
vid mynningen för
ovannämnda 10,B cm kan. Det
visar sig att retardationen
blir 70 m/sek:2, alltså 7
gånger så stor som
tyngdkraftens. En liknande
projektil användes också vid
den lätta fälthaubitsen, där
den vid lägsta laddning
har en utgångshastighet av
endast 190 m/sek.
Uträknas retardationen för detta
värde erhålles endast 1,5
m/sek.2, alltså endast
6:e-delen av tyngdkraftens.
Med dessa värden har jag
velat påvisa
luftmotståndets stora inverkan på
kanonens skottvidd,
framförallt vid höga projektilhastigheter. Detta förhållande
medför, som jag senare kommer att närmare påvisa,
att man för uppnåendet av en viss önskad skottvidd
icke bör åstadkomma denna enbart genom
uppdrivandet av hastigheten, enär kanonen — arbetsmaskinens
verkningsgrad i sådant fall alltför mycket nedgår.
Fig. 5. Tung fältkanon 1 körställning.
Fig. 4. Tunga fältkanoner.
Fig. 6. Lätt fälthaubits.
Vad finns det då för möjligheter att motverka det
ogynnsamma förhållande som förorsakas av ett stort
luftmotstånd. För att klarlägga detta är det
nödvändigt att något beröra de faktorer på vilka
luftmotståndet beror (jämför fig. 9).
a2
Retardationen = i • — • A0 • F (F)
i— formvärdet (en konstant beroende av
projektilformen),
a ~ kaliber i m,
P — projektilvikten i kg,
A0 — lufttätheten vid marken (1,22 kg/m3).
Retardationen — C • F (V).
C kallas för projektilens battistiska koefficient och
ju mindre den är, ju mindre är också luftmotståndet.
Av dessa faktorer kunna vid en viss kanon endast
i, P och V varieras. Men P är, åtminstone inom
ganska snäva gränser, given med hänsyn till en viss
projektilverkan och detsamma gäller i stort sett även
om V med hänsyn till en viss maximiskottvidd.
Återstår alltså i, det s. k. formvärdet. Det är genom en
gynnsam projektilform, som man i första hand har
möjligheter att nedbringa luftmotståndet, men icke
18 april 1942
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
