- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Mekanik /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

"schiessendes Wasser". Analogien är dock endast
giltig, om gasens fc-värde e= 2.

Prof. Edenholm meddelade resultat från provningar
av en turbin, där prov utförts vid wa upp till ca 280
m/sek och anordningar gjorts så att avloppsförlustens
verkliga värde noggrant kunde fastställas. Därvid
hade värden erhållits, som helt stödde kurvan 1) i
diagram fig. 5. Vid dessa prov hade turbinens effekt
stigit med fallande mottryck.

Vid förfrågan huru långt man med ekonomisk
fördel kunde sänka mottrycket och om turbineffekten
eventuellt kommer att minskas vid mycket höga
av-loppshastigheter wa meddelade professor Bäckström,
att teoretiskt synes turbinen vid en fixerad avloppsarea
ge ett optimalt värde någonstädes mellan L och Si,
sannolikt närmare Si, men att det i varje fall ej
skulle löna sig att överskrida Si.

Civilingenjör Boestad framhöll, att man vid
utformandet av axiella avloppsskovlar fick olika karaktärer
på skoveln beroende på avloppshastighetens storlek i
förhållande till ljudhastigheten. Vid stora
ånghastig-heter och långa skövlar bör blott yttre delen av
skoveln utföras med skevad profil, emedan ångans
rotation i spalten före skoveln ej hinner inställa sig efter
lagen rcu == konstant. Han påpekade vidare, att
totala avloppshastighetshöjden på ångan efter skoveln
bör ha mycket större inverkan på
strömningsförhållandena i avloppet än den där normalt uppträdande
rota-tionskomposanten.

Q

Civilingenjör J. E. Hallin ansåg ej, att hade något

fa

särskilt värde som en allmän beteckning, även om
detta förhållande hade ett internt värde hos
turbin-firmor.

Civilingenjör Hellborg efterlyste normer för
provning av avtappningsturbiner.

Prof. Afzelius omtalade, att ångnormkommitténs
subkommitté för provning av ångturbiner ännu ej ens
fått klart normerna för provning av enkla
kondense-ringsturbiner och förmodade, att normer för de än
mer svårbedömbara avtappningsturbinerna skulle dröja
synnerligen länge. Han hoppades dock, att
avdelningens nye vice ordförande skulle kunna blåsa liv i
kommittén i fråga.

De vid specialaftonen närvarande uttalade, att
denna form av sammanträden borde fortsättas, varvid
andra specialproblem kunde dryftas. Förslag till
diskussionsämne och -inledare borde meddelas
avdelningens sekreterare, som åtog sig att sköta övriga detaljer
i samband med sammanträdet.

Föreningsmeddelanden

Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll sitt ordinarie marssammanträde tisdagen den
10 mars 19 42 på Svenska teknologföreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, under ordförandeskap av
undervisningsrådet Ryno Lundquist. Till justeringsmän,
jämte ordföranden, valdes professor Bengt Afzelius
och tekn. dr Arvid Palmgren.

Till inval i avdelningen hade föreslagits ingenjör
Alfred Malmeström, Stockholm, och civilingenjör

Sigfrid Bekne, Vaxholm. På styrelsens tillstyrkan
invaldes ovannämnda herrar. Anmälan om inträde i
avdelningen meddelades från civilingenjörerna John
Broberg, Västerås, Gösta Hallin, Stockholm, Sven
Jacobsson, Vedevåg, och Carl-Axel Weenhoff,
Stockholm. Samtliga anmälningar voro vidimerade av
föreningens kamrerare.

Ordföranden uppläste en skrivelse från Sveriges
verkstadsingenjörers förening enligt vilken denna,
genom sin ordförande, överingenjör Robert Malcolm,
framförde ett tack till avdelningen för att
verkstads-ingenjörsföreningens medlemmar beretts tillfälle att
närvara vid avdelningens sammanträde den 17
februari. Vidare meddelades, att en av avdelningen tillsatt
kommitté med uppgift att avge yttrande över SMS 228
"Metriska fingängor. Urvalsserie" hade fullgjort sitt
uppdrag. Avdelningen beslöt att vidarebefordra
kommitténs yttrande till föreningsstyrelsen som sitt eget.
Kommitterade ha varit civilingenjör Carl Gustaf
Brodén, smk, och ingenjör Sture Werner. För att avge
ett liknande yttrande över SMS 229 "Standardisering
av maskinritningar. Standardformatens tillämpnig i
praktiken" hade styrelsen tillsatt en kommitté,
bestående av ingenjör Nils Smith, smk, och civilingenjör
Gustaf Boestad såsom avdelningens representanter.
Genom presidiet för Svenska
elektroingenjörsföreningen hade utsetts ytterligare två ledamöter, civilingenjör
David Björk och ingenjör Stube Werner. Avdelningen
godkände styrelsens åtgärder i denna angelägenhet.

Sedan föreningshandlingarna sålunda genomgåtts,
överlämnades ordet till kvällens föredragshållare,
civilingenjör Erland Bratt, som i ett intressant föredrag
med titeln "Det sfäriska axialrullagret, en ny
lagertyp" visade SKF:s senaste lagerkonstruktion. Den
gamla typen av axialrullager har visat vissa tendenser
att skära i kontaktytan mellan rullandar och
styr-fläns. Genom att konstruera lagren så, att det här
bildas en smörjmedelsfilm har denna olägenhet
kunnat elimineras. Föredragshållaren gav en teoretisk
bild av förloppet vid denna oljefilms uppkomst i de
nya axialrullagren och visade dessutom försöksresultat
med den nya lagertypen. Slutligen visades ett antal
inbyggnader, av vilka det framgick huru denna nya
lagerkonstruktion i många fall ger enkla och goda
lösningar, där man tidigare haft svåra
lagringsproblem. Lämpliga användningsområden för den nya
lagerkonstruktionen äro t. e. bärlager för turbiner och
pumpar, propellertrycklagringar i fartyg, axiallager
vid rördragning osv. Ett mycket stort antal lager av
den nya typen exporteras och användas nu i daglig,
hård drift, men ännu har ej någon demolering kommit
till fabrikantens kännedom, vilket måste betecknas
som ett gott betyg för konstruktionen.

Efter föredraget visades en film i tre avdelningar
om huru ett SKF-lager kommer till, alltifrån
malmbrytningen i Hofors gruva till de färdiga och
paketerade lagren från fabrikerna i Göteborg. Filmen,
som var synnerligen väl tagen och klippt,
beledsagades av intressanta tekniska upplysningar och uppgifter.
Den mottogs därför även med stort intresse av
avdelningen.

Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
dagens föredragshållare och till A.-b. Svenska
kullagerfabriken för beredvilligheten att ställa filmen till
förfogande, vidtog sedvanlig supé med eftersits. I den
därpå följande diskussionen yttrade sig bl. a. hrr
Boestad, Bratt, Lind, Lundquist, Palmgren m. fi.

Sammanträdet besöktes av ett åttiotal personer.

G. R—d.

48

18 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:12:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942m/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free