Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4. Provningsmaskin för axiallager.
därför hög redan vid måttliga belastningar och
hastigheter, såvida ej forcerad kylning tillgripes.
Det har redan från början stått klart att den
fundamentala orsaken till de otillfredsställande
drifts-resultaten med sfäriska och koniska axialrullager var
att söka däri, att förutsättningarna för en effektiv
smörjning i kontaktytan mellan rullar och styrfläns
ej uppfyllts. SKF igångsatte därför för några år sedan
ingående undersökningar för att utreda
rullstyrnings-problemet, och det kan nu sägas att framgången blivit
fullständig. Det har sålunda lyckats att konstruera
ett sfäriskt axialrullager, som är fullständigt befriat
från de svagheter, som utmärkt tidigare
lagerkonstruktioner. Detta kommer i det följande att närmare
exemplifieras. Då som nämnts nykonstruktionen helt
bygger på de gjorda rönen beträffande rullstyrningen,
må det vara motiverat att först redogöra för den nya
rullstyrningskonstruktionen och dess arbetssätt.
Det har redan antytts, att svårigheten att vid lager
med rullar av konisk karaktär erhålla en ur alla
synpunkter fullgod styrningskonstruktion har sin grund
i den omständigheten, att styrflänsen förutom sin
uppgift att styra rullarna i deras rörelseriktning även har
att upptaga det av rullarnas konicitet betingade
sidotrycket, som kan uppnå avsevärd storlek. En
förutsättning för att detta skall kunna ske med
bibehållande av låg friktion och utan slitage och risk för
smet-ningar har visat sig vara, att styrytorna på rulländar
och styrfläns vid lagrets rotation åtskiljas av en
smörjmedelsfilm. Det är i första hand
förutsättningarna för uppkomsten av en sådan film som studerats.
Teoretiska överväganden kompletterade med
laboratoriemässigt bedrivna undersökningar ha därvid givit
till resultat, att kontakten mellan rullens och flänsens
samarbetande ytor vid obelastat lager ej får vara
fullständig, utan att den i stället bör ske i en punkt
eller linje. Det har vidare klarlagts, att avvikelsen
i ytornas form måste ökas med växande
lagerbelastning.
Undersökningarna koncentrerades till en början på
sfäriska axialrullager av det av SKF tidigare
tillverkade utförandet, varvid lagren provades i den på
fig. 4 visade provningsmaskinen, som tillåter
lagerbelastningar upp till 75 ton och varvtal upp till 1 060
r/min.
Ett försök att såsom den enklaste vägen att kom-
ma fram till den riktiga formen på
styrytorna undersöka ett inslitet lager stötte
tyvärr på den svårigheten, att den
åstadkomna ändringen från den ursprungliga,
för rull- och flänsytorna exakt
överensstämmande sfärformen var så obetydlig,
att den ej kunde noggrant fastställas.
Det framgick dock, att slitaget av
rullandarna syntes börja vid rullkanten för
att under inslitningens gång utsträckas
mot rullens centrum. Emellertid ledde
den gjorda iakttagelsen, sammanställd
med kända fakta beträffande
hydrodyna-misk smörjning vid glidlager och elastisk
deformation av mot varandra tryckta
kroppar, vilka i det följande- skola
beröras, till det antagandet, att en fullgod
smörjning mellan rull- och flänsytorna
skulle erhållas, om rulländan utfördes
med en något mindre sfärradie än
fläns-ytan. Försök med lager, som tillverkats på detta
sätt och vid vilka samtidigt f länshöj den betydligt
ökats, även detta med hänsyn till den för
hydrodyna-misk smörjning och elastisk deformation gällande
teorien, bekräftade det gjorda antagandet, då nämligen
ingen som helst förhöjd temperatur över den normala
driftstemperaturen inträdde.
För att klargöra smörjningsförloppet mellan
rull-ända och flänsyta vill jag erinra om, att enligt den
hydrodynamiska smörjningsteorien bärförmågan hos
exempelvis de vridbart understödda blocken i
block-glidlager är på ett avgörande sätt beroende av
understödspunktens läge. Detta framgår av fig. 5.
Blocket intar för varje understödspunkt ett visst
jämviktsläge, och de av de resp. tryckkurvorna
inneslutna ytornas tyngdpunkter sammanfalla alltså med
understödspunkterna i varje fall. Om
understödspunkten väljes vid blockets mittpunkt, blir
tryckstegringen och därmed blockets bärförmåga i det
närmaste =0. En förflyttning av understödspunkten i
riktning mot blockets bakkant medför en hastig
stegring av bärförmågan, som för en punkt vid ungefär
10 % av blockets längd räknat från mittpunkten får
sitt maximala värde. Bärförmågan avtager därefter
relativt långsamt. Väljes däremot understödspunkten
Fig. 5. Tryckfördelning vid vridbart lagrat block.
70
19 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
