Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 9
TekniskTidskrift
PACK AVDELNING
MEKANIK
Redaktör TORSTEN WIDELL
19 SEPT. 1942
INNEHÅLL: Teorien för termobimetaller, av E. V. Videgren. — Nomogram för beräkning av ekonomisk
tjocklek för rörisolering, av civilingenjör Stig Elgestad. — Litteratur.
Teorien för termobimetaller.
Av E. V. VIDEGREN.
(Forts. fr. sid. 92.)
4. Uttryck för utböjningen f.
Vi låna från fig. 4 formel
72 / n\
(20)
som är god nog, så länge skillnaden *–-sin^—■ 57,3°)
är obetydlig | upp till ^ = 0,35 — 0,35; exakt är †<=
= r( 1 eos- L 57,3°)].
Genom ekv. (19) och (20) erhålles
/ = 0,75 • (ctj — <X2) (t-t0) ■
h
Förutsättning, för att denna utböjning skall uppnås,
är, att inga yttre krafter ex. strimlans egen vikt ut-
S.r
/ ; r- Jj
Jl
V loo.
V i
) "V4’
där a är den specifika utböjningen och gäller för
t — 1°C, A — 1 mm och l— 100 mm.
5. Annan form av uttryck för tryckförmågan pst.
Genom kombination av ekvationer (6), (10—12),
(14) och (21) uppstår.
h3b
Pst =
/
9
1 1
Ei
(22)
(21 a)
6. Användning av formeln för den jämntjocka och
-breda plattfjäderns tryckförmåga, pfr, för
bestämning av samma storhet för den varma
termo-bimetall-strimlan. "Anmärkning till avd. C. 6."
I överskriften nämnda formel är med här använda
enheter (fig. 5):
V fr
h3
2,5-E.p.b.f
(23)
Fig’. 4. Geometr. bild, visande några
storleksförhållanden vid en värmd
bime-tallstrimla. (Avd. B. 4.)
göra hinder och att motståndsmomentet för strimlans
tvärsektion vid uppvärmningen ej undergår någon
betydande förändring. Sådan kommer lätt att
inträffa vid strimlor med stort förhållande b : h. Vi
återkomma till denna sak.
Enligt W. Röhn, Z. f. Metallkunde, 1929, kan en
bimetallstrimlas utböjning erhållas enligt formel
(21b)
Fig. 5. Åskådliggör huru elastiska linjen
antager sin mest ansträngda form vid
in-spänningsstället, när den varma, böjda
strimlan återböjes, och att fri återböjning
kan ske med en mindre kraft än ’den, som
erfordras, om den undre inspänningsytan
förlänges till strimlans ytterände. (Avd.
B. 6.)
Enär bimetallens båda partier hava olika iJ-värden,
är formeln oanvändbar, om man ej kan ha rätt att
använda den starkare partens, ty vanligen är E2 > Er
och ett reducerat A-värde — 2 hn, om lin är avståndet
från ytan av den starkare parten till det skikt i samma
part, som måste anses vara neutralskikt med avseende
på spänningar genom böjning för yttre punkt- eller
jämn-last (ex. egen vikt). Produkten av elast.-modyl
och tröghetsmoment skall vara lika på ’båda sidor om
nollinjen.
19 sept. 1942
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
