Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Litteratur
O 0,01 0,0} 0,03 0.04 0J15 Ofii må
Fig. 4.
och alltså ekvationen
P T-71
rj- W
k)
= 2,56 104 ■ ■ (A r)^1’18 • 51,1
eller med 6 explicit
<5 — 8,47 • 10~~s <2°’84I(A
Pr
0,530
(ii)
(12)
Denna ekvation lämpar sig väl för grafisk
framställning. Med hänsyn till att det inte är mindre än
P ( i \
6 variabler, nämligen å, d, A t,– -—, t och \ b + — I,
torde ur avläsningssynpunkt ett linjenomogram vara
att föredraga och ett sådant återges i fig. 3.
Ekvationen kan också återges i form av en
räkne-sticka. Noggrannheten vid avläsningen blir med en
sådan något större än med nomogrammet. En sådan
sticka har också utförts med 4 samverkande slider
och 2 fasta skalor och kan erhållas från
Höganäs-Billesholms A.-B. Även nomogrammet kan erhållas
därifrån i större skala, tryckt på millimeterrutat
papper.
VII. Kontroll.
Som kontroll av den ovan beräknade
approximativa formeln har några isoleringstjocklekar
beräknats med både den noggrannare formeln enl. ekv. (7)
och den approximativa enl. ekv. (11). Differensen
framgår av tabell 2.
Tabell 2.
Temp. diff. "C Rördiam. mm Isoleringstjocklek enligt ekv. 7 ekv. 11 mm mm
300 20 60 59
100 100 40 41,7
50 50 10 10,6
Noggrannheten synes alltså ligga vid ca ± 5 %. Att
denna noggrannhet bör vara fullt tillfredsställande
framgår av fig. 4, där dels kostnaderna för
varierande isoleringstjocklek och motsvarande kostnader
för värmeförlusterna samt totalkostnaderna uppritats
för ett visst fall. Man ser därav att kurvan är
mycket flack kring minimum, varigenom en ändring uppåt
eller nedåt av 5 % av isoleringstjockleken icke har
någon ekonomisk betydelse.
Bokanmälan.
Mätverktyg och mätmetoder inom flen mekaniska
verkstadsindustrien, av Wilh. Engström. 187 sid.
med 193 fig. jämte bihang 10 sid. Sveriges
maskinindustriförening, Stockholm 1939.
Beklagligtvis har Engströms lärobok om mätverktyg
och mätmetoder icke tidigare blivit anmäld i tidskriften.
Detta förhållande får alls icke tolkas såsom, något
underkännande av boken ifråga utan beror helt på
försummelse från anmälarens sida. Emellertid har
utvecklingen under de senaste åren inom det mättekniska området
— speciellt i samband med ammunitionstillverkningen,
där författaren numera är verksam — gått så hastigt,
att vissa delar av boken redan hunnit bli omoderna,
något som, ej hindrar att den kan rekommenderas och
har en uppgift at.t, fylla hos de svenska teknikerna. De
i det följande, i samband med en översikt över bokens
innehåll framförda synpunkterna äro därför ej att
betrakta som negativ kritik utan som kompletterande
för-tydliganden.
I kap. I behandlas på 25 sidor grundlagarna för
verk-stadstekniska mätningar och mätmetoder. I avdelningen
D behandlar författaren de viktiga begreppen:
känslighet, noggrannhet, korrektion och mättryck.
Känsligheten definieras fullt riktigt samt angives, att den vid
visarinstrument är lika med utväxlingsförhållandet, dvs.
förhållandet mellan den av visaren längs skalan
tillryggalagda sträckan och den motsvarande sträcka
mät-föremålet ändrats.
Begreppen mätområde, spridning och tröskelvärde
förbigås däremot helt. Med tröskelvärde förstås som
bekant den minsta ändring hos mätföremålet som ger
tydligt utslag hos t. e. mätinstrumentets visare.
I kap. V, avdelning B, mätmaskiner införes
emellertid en ny definition på känsligheten, som nu blir lika
med tröskelvärdet. Ävenså införes riktighet, varmed
förstås korrektion, något som läsaren bör beakta.
Kap. II omfattar 55 sidor och ägnas åt de vanliga
mätverktygen såsom skalor, mikrometrar, mätur,
passbitar etc., under det att nästa kap., 14 sid., ägnas åt
mätning av rakhet samt åt vinkelmätning.
I de följande tre kapitlen behandlar författaren på
59 sid. på ett objektivt sätt dels finare optiska
mätinstrument, mikroskop och mätmaskiner, dels såväl fasta
och ställbara toleransmätverktyg som speciellt för
pre-cisionsslipning utbildade mätverktyg. Tyvärr saknas
det hitintills förnämsta mekaniska mätinstrumentet,
C. E. Johanssons mikrokator, vilken endast omnämnes i
kap. VIII i form av ett utdrag ur en tidskrift. — Likaså
är det sannolikt att författaren, om han utgåve en ny
upplaga av boken, skulle ha behandlat såväl mätverktyg
med lösa, vändbara ,och utbytbara mätkroppar eller
tappar som den ökade användningen av universella
mätapparater.
I kap. VII behandlas på 18 sid. hur måttkontroll
verkstadsmässigt kan handhavas. Stam bihang följer
slutligen vissa svenska standardtabeller över definitionerna
av toleranser för diametrar samt ISA-toleransernas
introduktion och grundtoleranser.
Woxén.
Priifbuch für Werkzeugmaschinen, av dr-ing. C.
Schxesinger. 3 uppl. 81 sid. med 83 fig. och 53
planscher. Verlag firma G. W. den Boer, Rotterdam
1939.
År 19 31 utkom andra upplagan av Schlesingers
Prüfbuch och har sedan dess fyllt en synnerligen
viktig uppgift inom verktygsmaskinsområdet. Efter 8 år
19 sept. 1942
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
