Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Förhållandet - vid olika värden av och ocl.
Traed a
som förutsätter en likformig fördelning av spän
ningen. Detta senare är
F
Tmed ~ Tal
och förhållandet ifråga således
t... ocl
ocl
lexl + e
i C) ß
] (9)
I fig. 4 har ett exempel på Fs enligt ekv. (6) och t
enligt ekv. (7) framställts. Fig. 5 anger storleken
t ß
av förhållandet för olika värden av ocl och — .
7 med
Fördelningen av spänningen utefter svetsen är i
väsentlig grad beroende av oc l. Ju längre svetsen är
desto ojämnare blir fördelningen. Men ekv. (3) visar,
att ej det absoluta värdet av l fäller utslaget utan
dess förhållande till storleken av strävans sektion
och till dess form.
o
Uttrycket , har gränserna 0 och 0,i5 och ett me-
oc*
delvärde är 0J35. För detta har i fig. 6 ekv. (7) fram-
ställts vid olika värden av ocl, men under
förutsättning att 2àl är konstant. Detta innebär således en
jämförelse mellan olika förband, vilkas svetsar hava
varierande längd och tjocklek men i övrigt äro
likartade. Såväl A2 som Ax äro lika för alla, men
svetsfogarna hava gjorts olika långa, och tjockleken har
ändrats i omvänd proportion till längden.
Figuren illustrerar således skillnaden i
spänningsfördelning vid olika proportioner mellan längd och
tjocklek av svetsen och påvisar den ogynnsamma
spänningsfördelningen vid långa svetsar.
I ett annat fall skola vi utgå från de spänningar,
som råda i en relativt kort svets, som må vara så
dimensionerad, att de spänningar uppkomma, vilka
följa den översta kurvan i fig. 6. Om nu dessa
spänningar anses för höga, och en reducering skall göras
genom att förbandet utföres längre, så ernås
givetvis det åsyftade resultatet därmed. I fig. 7 har detta
fall illustrerats. De däri visade kurvorna gälla
således under förutsättning att 2a är konstant liksom
även förbandets dimensioner i övrigt, dock med
undantag för svetsfogens längd, som varierar för de
olika kurvorna. Den största spänningen vid ena
kanten, som vid ökning av svetslängden till en början
sjunker proportionsvis ganska hastigt, minskar vid
fortsatt längdökning endast obetydligt. Vid en viss
längd av svetsen blir minskningen så obetydlig, att
det praktiskt sett är meningslöst att ytterligare öka
svetslängden. I det i fig. 7 förutsatta fallet sker
detta vid ett värde för ocl av ca 2,5.
Av utslagsgivande betydelse för fördelningen är
k
även värdet av Då E ju praktiskt taget är kon-
E
stant för allt stål, blir det absoluta värdet av k av
alldeles särskilt intresse. Även frågan om eventuella
variationer av k måste få stor betydelse för
beräkningen av svetsfogarnas skjuvspänningar. Till dessa
frågor skola vi återkomma längre fram.
Fördelningen av spänningen i fogen är som här
framgått i mycket stor utsträckning beroende av
bl. a. fogens elasticitet. Om fogen är mycket stel,
blir fördelningen särdeles ogynnsam. Ville man t. e.
ansluta strävan med stumsvetsar i ett par av
strävans kanter, så som angives i fig. 8, dvs. med
stumsvetsar, som bleve belastade i längdriktningen,
komme spänningsfördelningen att bliva mycket oför-
Fig. 6.
Exempel på spänningsfördelningen vid olika längder
av svetsen och konstant produkt 2
Fig. 7. Exempel på spänningsfördelningen vid konstant 2a
och varierande längd.
108
19 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
