Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
d. Litteratur om termobimetaller.
År 1929 publicerade W. Röhn, Hanau, Bimetall, Z.
f. Met.-Kunde sid. 259. Studerad 1933. Av artikeln
framgår ej om Röhn observerat U. S. A.-bidrag i
ämnet.
År 1936 förekommer i aprilnr av Arch. Tech. Mess
(Z. 972—1 och 2) artikeln Bimetalle av prof. Keinath,
vari angives följande litteratur (förutom den näst
föreg.):
Thermostatic Metal, H. Herrman, Gen. El. Rev., 23,
1920, s. 57—59.
Bimetallstreifen bei Erwärmung, H. Bucholz, Z.
techn. Phys, 11, 1930, s. 273—75, 337—40. Har tagit
del av den sistnämnda endast indirekt genom uppsats
av prof. W. Weibull i IVA d. 1/7 1936.’
Sedan författaren hade sin teori färdig, blev han
genom docent G. Phragmén vänligast
uppmärksammad på följande avhandling:
Analysis of bimetal thermostats, S. Timoshenko,
Journal of Optical Soc. of Am., 1925, s. 233—255, som
finnes i K. tekn. högskolans bibliotek och studerats.
T. angriper problemet på ett mycket intressant sätt
med skarp intuition och kommer till nära fullgod
klarhet i flertalet frågor. Hans och förf:s arbeten torde
kunna sägas komplettera varandra.
Föreningsmeddelanden
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ordinarie möte tisdagen den 8 sept. 1942 under
ordförandeskap av undervisningsrådet Ryno
Lundquist. Direktör Harald Erikson och. myntdirektör
Alf Grabe utsågos att justera dagens protokoll. Genom
anmälan inträdde i avdelningen civilingenjörerna
Bertil Cronstedt, Per-Eric Edhäll, Tryggve
Eeg-Olohs-son, Birger Johnson, Knut Jonn, Arne Severson och
Hans Wennerberg, varjämte marinöverdirektör Yngve
Schoerner invaldes.
Då professor Folke Odqvist avsagt sig
ordförandeskapet i avdelningens valnämnd, valdes som hans
efterträdare flygdirektör Erik Sjögren. För denne som
tidigare var medlem i nämnden valdes som ersättare
civilingenjör Cakl Gustaf Bbodén.
Ordföranden framhöll därefter önskvärdheten av att
avdelningens medlemmar inkom med förslag till
lämpliga ämnen för den kursverksamhet som föreningen
igångsatt. Ordförande i kurskommittén var
avdelningens vice ordförande, direktör Manne Lindhagen.
Vidare framhölls att medlemmar som hade uppslag till
föredragsämnen och talare nu kunde framföra dem till
styrelsen, då årets program höll på att uppläggas.
För två SMS-förslag, vilka remitterats till
avdelningen för yttrande, hade styrelsen preliminärt utsett
kommittéer, vilkas tillsättande nu av avdelningen
godkändes. Kommittéerna utgjordes av ingenjör Nils
Smith och civilingenjör Gustav Boestad för SMS 232
angående "Skriftfält för ritningar" och
civilingenjörerna Albert Hoppe och John Munck af Rosenschöld
för SMS 233 angående "Toleranser för kilstål och
kilspår".
Ordföranden erinrade därefter om att avdelningen
tillsatt en ständig kommitté för svetsteknik och
meddelade att aftonens föredrag var anordnat av denna
kommitté. Därefter överlämnades klubban till
svets-kommitténs ordförande direktör Walter Edström,
vilken tackade för förtroendet och uttalade en
förhoppning att den nybildade kommittén skulle bidraga till
lösandet av de problem, som i rikt mått finnas inom
svetstekniken. Därefter överlämnades ordet till
ingenjör Edvard Eriksson, Degerfors, för ett föredrag om
"Konstruktion av moderna, svetsade tryckkärl".
Föredraget, som i sin helhet kommer att införas i
Teknisk tidskrift, inleddes med en erinran om att kärl
för de högsta tryck tillverkats genom smidning, en
kostsam metod, som fordrar stora resurser. Då nu
svetsade kärl delvis måste ersätta de smidda, vilka
förut importerats, gällde det att fullkomna metoderna.
Beträffande först gavlarnas form hade under
20-talet omfattande framför allt tyska undersökningar
lett till resultat, på vilka svensk standardisering av
gavlar stött sig. I Degerfors hade nya undersökningar
gjorts bl. a. för att utröna var skarven mellan mantel
och gavel bör vara belägen. Även ha prov gjorts med
svetsade pålägg som förstärkningar, dels vid manhål,
dels vid längsskarven.
Föredragshållaren uttalade den förmodan att
uppsvinget för svetsade högtryckskärl ej endast var en
följd av avstängningen från import, utan att intresset
för dessa skulle bli bestående. De svetsade kärlen
äro lättare att besiktiga än smidda och dragna och
genom röntgenprov har man fått en metod att
kontrollera skarvarna, som icke endast medför en ökad
säkerhet utan även möjliggör bättre kontroll och
utbildning av arbetarna. Ända upp till 100 mm skarvar
kunna nu röntgenkontrolleras.
Beträffande värmebehandlingen efter svetsningen
uttalades den uppfattningen att spänningsglödning
vore tillräcklig. För stora pannor kunde knappast
normaliseringsglödning ifrågakomma, då pannorna
härvid riskera att deformeras. Erforderlig
normalisering bör i stället företagas före svetsningen. Till sist
påpekade talaren att myndigheternas bestämmelser
äro väl stränga, då de fordra provtryckning vid 50 %
över maxmimalt arbetstryck.
Ordföranden tackade föredragshållaren samt
meddelade att värmebehandlingsproblemet vid svetsning
förmodligen skulle upptagas av svetskommittén till
diskussion under början av nästkommande år.
Därefter förklarades ordet fritt för diskussion och frågor.
Civilingenjör Edvard Ryd efterlyste
yrkesinspektionens bestämmelser ifråga om tryckkärl. Talaren
an-Såg att det nuvarande provisoriet med hänvisning till
de tyska föreskrifterna är mindre lyckligt, synnerligast
som socialstyrelsens anvisningar nr 5 fortfarande
distribuerades utan något påpekande av att vissa delar
däri voro ersatta med nya bestämmelser.
Byråchef Erik Gabrielson medgav att
socialstyrelsens anvisningar ej vore fullt moderna. Beträffande
det förhållandet att tyska bestämmelser tillämpats,
erinrades om att tyska pannor importeras i stor
utsträckning. Det funnes för övrigt ingen anledning att
ej utnyttja de erfarenheter, som göres utomlands, och
tyvärr medgåve ej tiden myndigheterna att på egen
hand hålla alla bestämmelser aktuella.
Ingenjör Ryd hade intet att anmärka på att
utländska erfarenheter användes, men ansåg att de svenska
myndigheterna borde sammanställa de olika
beräkningsmetoder, som nu föreskrivas, och utgiva dem på
svenska språket.
Professor B. A. Afzelius undrade, om de s. k.
kant-krökta gavlarna bortglömts av konstruktörerna samt
uttalade sina betänkligheter mot en konstruktion av
en tubulärångpanna med plana svetsade gavlar han sett
i ett svenskt anbud och undrade om vi kommit så
långt på svetsteknikens område att dylika
konstruktioner kunde tillåtas.
Föredragshållaren genmälte att de kantkrökta
gavlarna nog ej vore bortglömda. Beträffande den andra
konstruktionen torde den ej godkännas av
ångpanneföreningen.
Byrådirektör Edvin Pelow meddelade, att socialsty-
19 sept. 1942
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
