Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tyska — tillgängliga för oss, och helt naturligt
koncentrerades då arbetet på att få fram flygplanskrov.
Att i början köpa utrustningsdetaljer utifrån syntes
vara klok politik. Arbetet med en svensk
flygstandard och svenska apparater av olika slag sattes
givetvis omedelbart igång och avsågs å/tit S9;
småningom göra oss självförsörjande. När kriget och
avspärrningen kom, tvingades vi med ett slag att
klara oss själva på detta område. Inom den svenska
flygindustrin stod man då inför följande problem: en
mängd standardtabeller måste omedelbart utgivas
och en rad andra industrier måste vidtalas att
praktiskt taget ögonblickligen taga upp tillverkning av
dessa detaljer. Dessutom måste hundratals
apparater konstrueras — det gällde sådana saker som
hydrauliska manövercylindrar och manöverventiler,
regulatorer och annat, hjulbromsar och fjäderben
för landningsställ, anordningar för elektrisk och
mekanisk kraft- och rörelsetransmission med mera.
Alla dessa apparater måste utföras i lättmetall med
mycket små toleranser och mycket hårda fordringar
ifråga om funktionsprov vid leveransen. Det är
mycket naturligt att många av de svenska fabriker,
som åtogo sig tillverkningen av dessa delar, inte
lyckades till en början. Det blev mycket kassationer
under första tiden. Inte minsta svårigheten låg i att
från flygindustriens sida få fram kontrollanter och
förbindelsemän med tillräckligt stor erfarenhet för
att kunna leverera positiv kritik. Det kan ju inte
vara särskilt roligt att få en leverans till stor del
underkänd av en kontrollant, som inte samtidigt kan
giva anvisning på hur ett bättre resultat skall kunna
nås.
Situationen på detta område är i dag ljusare än
förut. Vi hava fått fram en serie standardtabellei,
som innebära en för flygindustriens närmaste behov
tillräcklig och grundligt utprovad standard. Även
apparatanskaffningen har kommit så långt, att en
slutgiltig organisation av det området är omedelbart
förestående. Ja, slutgiltigt är givetvis för mycket
sagt, rättare är väl att vi hoppas att systemet skall
stå sig några år framåt.
Produktionsmetoderna i stort.
Några av flygindustriens största svårigheter bero
på det enkla faktum, att flygplanet är ett vapen,
och ett vapen, som ständigt måste skärpas för att
göra sin ägare den bästa tjänsten. Och eftersom
flygplan äro så utomordentligt effektiva vapen, lönar
det sig att lägga ned stora pengar och mycket arbete
på att förbättra dem ytterligare. De praktiska
erfarenheterna i luftstrider, vid bombfällning, vid
tillsynstjänsten på reguljära flygfält eller på åkrar och
ängar, vid snabbreparationer i verkstäder eller i
skyddande skogsdungar, alla dessa erfarenheter måste
ständigt och jämt tillgodogöras i tillverkningen för
att flygplanen skola bliva förstklassiga, det vill säga
minst jämspelta med motståndarens.
Detta är ett kvalitetskrav. Men hur högt man än
driver kvaliteten, räcker det inte med den enbart.
Det fordras kvantitet också.
Det innebär enorma svårigheter att förena en
månad för månad förbättrad kvalitet med kvantitet —
i varje fall när produkten är så komplicerad som ett
flygplan. Jag erinrar om att ordet kvalitet i det här
sammanhanget även inbegriper modernitet, att de
absolut senaste rönen äro tillvaratagna i
konstruktionen.
Hundraprocentig kvalitet och hundraprocentig
kvantitet äro varandras motsatser. Vill man förena
dem, får man göra en kompromiss.
Det finns två huvudtankegångar för att
åstadkomma en sådan kompromiss. Den tyska metoden
är att under en längre tid insamla och bearbeta alla
militära erfarenheter och sedan låta areodynamiker,
hållfasthetsmän och produktionsingenjörer arbeta
ihop dem med sina egna senaste idéer. Resultatet
blir en ny, i en mängd avseenden förbättrad serie,
och under det att konstruktionsarbetet med denna
pågår, arbeta verkstäderna för fullt med den tidigare
serien.
Detta är ur produktionens synpunkt en stor
fördel; ur militär synpunkt däremot kommer praktiskt
taget alltid seflare delen av en sådan serie att vara
en smula föråldrad redan leveransdagen. Eftersom
tyskarna tillämpa metoden har den säkert plusvärden
också ur militär synpunkt — man behöver bara
tänka på reservdelsförsörjningen och fördelen av att
piloterna relativt sällan behöva skolas om.
Den engelska metoden innebär att
fältflygförban-den snarast möjligt skola få flygplan med de senaste
förbättringarna. Detta betyder för produktionens dal
att serierna sönderhackas i delserier, som äro
sinsemellan olika på vissa punkter. Ibland bedömes en
ändring vara så viktig, att redan färdiga delar
kasseras och nya expresstillverkas. Dessa införas sedan,
även om därigenom en viss leveransförsening blir
nödvändig, ja, till och med om en del av de redan
färdiga planen måste göras om. Att den metoden
innebär stora påfrestningar för flygindustrien är
givet; det är också klart att den innebär lägre
pro-duktionssiffror. Men det förefaller också troligt att
det kan hava militära fördelar att ständigt kunna
förse frontförbanden med det nyaste nya.
Båda systemen innebära en hets för flygindustrien,
ty tidsfaktorn hänger ihop med alla rustningsarbeten.
I ena fallet gäller det att pressa fram maximum antal
flygplan på ett minimum av tid, det vill säga,
serietillverkning enligt tämligen normala linjer. I andra
fallet uppstår en ständig kamp för att överhuvud
taget hålla produktionen flytande.
Det finns ingen industrimän som ens skulle
reflektera på att frivilligt använda den engelska metoden.
För det första är den ju ett direkt hinder för snabb
produktion. För det andra medför den högre
kostnader. För det tredje innebär den stora psykiska
påfrestningar på flygindustriens personal —
påfrestningar som säkert ytterligare försämra
produktionsresultatet. "Ojämn toppbelastning, osäker
anställning" — sådan blir fabrikspersonalens uppfattning,
och den kan lätt resultera i att de bästa männen söka
sig annat arbete.
Tillämpningen av detta system är med all säkerhet
en av orsakerna till att såväl den engelska som den
amerikanska flygindustrien behövt ganska lång tid
för att uppnå storproduktion.
Å andra sidan torde det tyska systemet — vilket
som nämnts karakteriseras av ostörd produktion i
stora serier av en och samma standardiserade
flygplantyp — vara en huvudorsak till att det tyska
flygvapnet synes hava mindre svårigheter att få fram
flygplan än motståndarna. Vissa tecken .tyda på
6
17 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
