Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
16 maj 1942
43
Fig. 29.
Bromssko.
balkarnas ändar (se även
fig. 27). Varje hjul drives
separat, medelst snedskurna
kuggväxlar, av en elektrisk
motor, som är
dimensionerad för 26 kW vid 1 100
varv/min., motsvarande ett
vridande moment av 23
mkg. Vridande momentet
vid start kan momentant
uppgå till 69 mkg. Vagnen
styres mot ena rälssträngen
medelst två par styrrullar
7 (se även fig. 27).
Motorernas fält matas
med konstant likström av
220 voit. Motorernas
ankare äro seriekopplade och
erhålla ström från en synkronmotordriven
leonardomformare. Max. ankarspänning vid högsta
motorhastighet är 600 voit, dvs. 150 voit per motor. Genom
seriekoppling av motorerna utveckla dessa alltså
samma moment på varje hjul, och ingen tendens till
snedåkning av vagnen finnes. Reglering av
vagn-hastigheten kan ske antingen manuellt eller
automatiskt. Vid automatisk reglering, som är det normala
driftsättet, regleras direkt på hastighet med hjälp av
ett av Asea utfört system, vars första praktiska
användning tillämpas här. Ingenjör Tiselius kommer
att närmare redogöra härför. Vid utländska anstalter,
där speciell hastighetsreglering tillämpats, har detta
i själva verket blott utgjorts av spänningsreglering
av generatorn. Som bekant följer ej
generatorspänning och motorvarvantal varandra exakt, utan ett
visst fel uppstår. Vid den manuella regleringen hos
oss hålles spänningen konstant genom inställning av
ett motstånd, som bestämmer generatorns
magnetisering.
Vagnens främre tvärbalk uppbär till vänster 2 st.
strömavtagare för vagnmotorernas ankarström, 2 st.
för 220 voit likström till vagnmotorernas fält och
elektrisk drift av instrument m. m., 2 st. för
reglering av vagnmotorerna samt 1 st. för lägesindikering
av vagnen (fig. 26). Den senare anger vagnens läge
i varje ögonblick utefter bassängen.
Lägesbestämningen består av en konstantantråd sträckt längs
bassängen och indikeringen bygger på det
förhållandet, att motståndet i denna tråd växer i proportion
till vagnens avstånd från dess startläge.
Fig. 30. Provisorisk moclellfrasmaskin.
igenom dessa som generatorer giva effekt tillbaka till
det elektriska kraftnätet.
2) Bromsning elektriskt genom att låta
vagnmotorerna gå som generatorer, belastade på ett
bromsmotstånd, placerat på vagnen, samtidigt som
huvudströmkretsen brytes till generatorn.
3) Hydraulisk handbroms, som kan användas
samtidigt som broms 2).
4) Automatisk bromsning med bromsskor, som
träda i funktion, när vagnen kommer på ett visst
avstånd (45 m) från banans ändläge.
Bromssystemet 3) består av den hydrauliska broms,
som Volvo använder på bilar. En med handspak
manövrerad oljepump pressar tryckolja till en
tryckcylinder vid varje broms. Tryckcylinderns kolv
pressar genom en hävstångsanordning bromsbackarna mot
en bromsskiva på drivmotoraxeln.
Automatisk bromsning, vilken blott användes vid
hastigheter över 8 m/sek., sker med fyra bromsar, en
vid varje vagnshjul (fig. 28). Vid bromsningen
komma skorna 1 att glida mot en innanför vardera
rälsbanan placerad skena. De första 9 meterna av denna
skena lutar 25 mm. När bromsskon kommer in på
denna skena (fig. 28 a) pressas fyra kraftiga fjädrar 2
tillsammans ca 17 mm (fig. 28 b). Vagnen blir
därefter vilande på bromsskon och intilliggande
vagnshjul höjes ca 2 mm från rälsen. Omedelbart innan
vagnen kommer fram till bromsskenan, brytes
strömmen till vagnmotorerna, ty i annat fall skulle hjulen
fortsätta att rotera. I det ögonblick vagnshjulet
lyftes från rälsen, överflyttas alltså hela vagnsvikten
från hjulen på bromsen. När vagnen stoppat,
kommer den att sänka sig själv och bli vilande på
vagnshjulen (fig. 28 c), ty armarna, som förbinda
bromsskon med fjädrarna, hava en snett bakåt riktad
ställning. Vinkeln <xs får härvid ej överskrida
friktionsvinkeln. Vagnen är nu klar att köras tillbaka. I
fig. 29 visas en bromssko.
Den tornliknande anordning 4, som synes å fig. 26
ovanpå vagnen, kallas avlastningsapparat. Den
kommer till användning vid de tillfällen, då vikten av
modell och i denna inbyggda instrument överskrider
deplacementet. Modellen måste då lyftas upp. En
vikt, som motsvarar övervikten, hänges i ena ändan
av en klen vajer, som är fastgjord i modellen. Vajern
går över en lättrörlig trissa, På detta sätt är
modellen ej fastlåst, utan kan trimma under gång.
Vagnen och dess elektriska utrustning äro till-
Vagnen har fyra olika bromssystem:
1) Bromsning elektriskt med vagnmotorerna, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
