Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. I, 13.
dan inte blir nöjd med densammas utlåtande, strax
anordnar en motbesiktning. Detta förekommer, som
bekant, särskilt när det gäller fartygsvärderingar,
vilka ju i och för sig äro av ganska känslig natur
och därför böra behandlas med största noggrannhet
och sakkunskap.
För att sedan övergå att tala något om siälva
reparationsarbetets utförande, så bör det huvudsakligen
framhållas den nytta vi fått genom den elektriska
svetsningen.
Vad då först beträffar t. e. gjutna akterstävar,
särskilt på äldre fartyg, vilka genom vibrationer och
understundom även grundliggningar många gånger
giva sig och börja spricka, vanligtvis vid förkant av
skäddan, och även på sådana stävar, som blivit helt
avslagna genom bottenhaveri, måste ju sådana svårt,
skadade stävar förr kasseras och förnyas i sin helhet,
vilket var både dyrt och tidsödande, men någon
annan möjlighet fanns icke då att tillgå. De kunna nu
oftast repareras genom uppmejsling och elektrisk
svetsning, varvid dessutom
en förstärkning gärna bör
påsvetsas, bestående av
exempelvis en grövre plåt,
som pålägges på
undersidan av stäven, enär en
svets i ett äldre
gjutstålgods inte alltid är att lita
på.
Beträffande
hjärtstoc-kar, så tillverkas dessa
oftast numera vid
haveri-reparationer på så sätt, att
man helt enkelt bockar en
rundjärnsstång med rätta
dimensioner och påsvetear
en fläns, liknande även för
roderstockar, allt givetvis
utav av klassen provat
och godkänt material. Som
synes således relativt
billigt och med snabb
leverans, enär deri i regel kan
utföras vid
reparationsverkstaden, tack vare den
elektriska svetsningen.
Beträffande metallpropellrar, så måste ju förr en
hårt skadad metallpropeller i regel kasseras men nu
kan den, tack vare den elektriska svetsningen,
repareras. Bladen kunna riktas, och nya bladspetsar
gjutas och påsvetsas. Härvid är dock att märka, att
analys bör tagas på propellerns legering, så att
samma legering, eller i det närmaste samma, kan fås på
den nya bladspetsen, och elektrodernas
sammansättning anpassas därefter. Svetsning utföres dock
sällan på tjockare gods än 2".
Vad så beträffar reparation av bottenstockar och
spant, som förr i sin helhet måste tagas ut och tagas
isär för riktning eller eventuellt förnyas, för vilket
arbetes utförande man många gånger måste losstaga
och återinsätta oskadade bordläggningsplåtar, så kan
man numera, tack vare den elektriska svetsningen,
kapa dessa nära nog var som helst, losstaga det
skadade stycket för reparation samt därefter återinsätta
detsamma eller eventuellt förnya det. Särskilt vid
dessa reparationer har den elektriska svetsningen
nedbringat kostnaderna avsevärt.
Fig. I, 14.
Fig;. I, 15.
84
19 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
