Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. II, 2.
vilket man ju väl kan förstå, när man tänker på alla
de svetsade fartyg, som under senare tid hava byggts.
Väl inne på ämnet om reparationen av ett fartyg,
ligger det även nära till hands att beröra själva
konstruktionsarbetet. I samband härmed är det då
särskilt en sak, som bör framhållas, nämligen att kon
takten mellan varvens ritkontor och dess
reparationsavdelningar borde vara större, än vad som nu i all-
Fig. I, 14.
Fig. II, 3.
mänhet är fallet. Det skulle nog vara nyttigt, om de,
som hava stålkonstruktionerna om hand, någon gång
gingo ned i dockorna och skärskådade sina verk,
sedan ett fartyg, som de varit med om att konstruera,
varit ute och seglat någon tid. Helt säkert skulle de
få nya synpunkter på sina konstruktioner, som många
gånger i praktiken ställa sig något annorlunda än i
teorien, vilket ju är en gammal känd sak. Det är
ju helt naturligt, att ett fartyg ej kan konstrueras så,
att det tål vid vilka påkänningar som helst, men med
tanke närmast på hårt väder och gång i is, har det
i praktiken visat sig, att efter en del vidtagna
förstärkningar, de sålunda utbättrade skadorna i regel
inte återkomma, något som ju alltid kan hava sitt
speciella intresse för en konstruktör.
För att gå vidare in i berörda fråga kan t. e.
nämnas de stumma övergångarna från bryggan till
för-och akterdäck på ett fartyg, där i regel nästan alltid
sprickor uppstå, därför att övergångarna äro för
Fig;. I, 15.
86
19 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
