Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
HÄFTE 10 - Redaktör* NILS J. LJUNGZELL 17 OKT. 1942
INNEHÅLL: Beregning av rorstammen for balanseror, av skibsingeniör Paul V. Jankov. — "Medför
modernt skeppsbyggeri krav på ändrade bestämmelser å skrovmaterial", inlägg av bergsingenjör Per
Matton-Sjöberg. — Litteratur.
Beregning av rorstammen for balanseror.
Av skibsingeniör PAUL V. JANKOV, Oslo.
På de fleste nye hurtiggående skib anvendes for
tiden de såkalte deplasementsror o g som oftest av
balansetypen. De er sammenbygget av pläter og
profiler eller stöpte deler og ofte har en form som
gir mindre motstånd i vannet under skibets gang.
Uaktet rörets forholdsvis store vekt, belaster det ikke
skibets akterende med sin vekt mere enn et
alminde-lig ror, idet rörets deplasementsvolum er så stort at
det bærer en ganske stor del av rorvekten. For å
redusere styremaskinkraften plaseres dets
vridnings-akse noe aktenfor rörets forende (ca 25—35 % av
rörets totale bredde) hvorved opnåes balanseeffekten.
Rorstammen for et almindelig ror (fig. 1) uttas
fra klassifikasjonsinstitusjonenes byggeregler, som er
basert på erfaringer höstet ved tidligere byggede
skib. Som oftest er disse erfaringer i forbausende
god overensstemmelse hos alle ledende
klassifika-sjonsinstitusjoner.
Det norske Veritas har en formel som gir
rorstam-mens diameter, hvis man k jenner skibets lengde, fart
i mil pr. time og’ produktet av rorflatens areal
akten-for tappenes centerlinje med avstanden av denne
flates tyngdepunkt fra rortappenes centerlinje.
Ger-manischer Lloyd har for beregning av rorstammens
diameter også en formel, hvor leddene er: skibets
fart, den del av rorflaten som ligger under vannet
og avstanden fra flatens tyngdepunkt til
vridnings-aksen. Lloyd’s Register har for samme öiemed en
tabell hvorfra man kan få rorstammens diameter, hvis
man vet skibets fart i mil pr. time, det samme
produkt av rorflatens areal med tyngdepunktets
av-stand som efter Det norske Yeritas’s regler.
Tar man et bestemt skib og det tilhörende ror og
beregner rorstammen efter en av de ovenfor nevnte
formler eller tabeller, kommer man som oftest til
samme resultet.
Da de almindelige ror har et visst antall rortapper
i en bestemt maksimal avstand sig imellem, opstår
det intet böiningsmoment av betydning i rorstammen,
som fölge av vanntrykket på röret, og man kan da
regne med at rorstammen bare utsettes for vridning,
og stöttet av en rekke försök, kan man anta at
vrid-ningsspenninger ikke på nogen måte överstiger 775
kg/cm12 (5 tn/tm2), under forutsetning av at vann-
trykkets angrepspunkt falder sammen med rorflatens
tyngdepunkt.
Denne siste antagelse kan selvfölgelig som sådann
diskuteres, all den stund eksperimentene viser at
vanntrykkets angreppspunkt stadig forandrer sin
posisjon med forandret vannhastighet og med
ror-vinkelens störrelse, og ligger noget föran rorflatens
tyngdepunkt; ved enkelte rorformer endog ved selve
vridningsaksen.
Den nedre del av rorstammen og andre deler av
röret lar sig ikke beregne matematisk nöiaktig av
den grunn at det er umulig å bestemme nöiaktig de
krefter, som virker på et ror.
I denne förbindelse er det nok å anföre at målinger
har vist f. eks. at forskjellen mellem
rorvridnings-momentene på et og samme ror i rolig og oprört sjö,
men forövrig under samme forhold, kan andra til
18 april 1942
93
Fig. X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
