Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekmskTidskrift
n*.
-i-
Fig. 1. Definition av koordinatsystem.
tyckliga propellrar,
och bygger på
Mx) äro po-
—y z —> x.
varav
eos (0 -
Den motsvarande krökningsradien (q) erhålles
medelst relationen
o (u, v)
v
V
varav
där
E-v
M ■ cos(
ß-å)
E.l-U
/- = /„ eos2 å 1v sin2 <5.
Den i en punkt f av bladet förefintliga krök-
ningen hos ett element d f = förorsakar i
V Qs i
punkten x en nedböjning i ^-riktningen, vars
komposanter i y- och ø-riktningarna äro
dy —
ds = ■
Qs
x ■
sin (
-Ö)dS,
eos (@ — å)dg.
Den ena metoden är helt grafisk
ytan såsom belastningsyta. Den
andra är analytiskt-grafisk och bygger på elastiska
linjens differentialekvation. Båda metoderna
till-lämpas på ett speciellt, numeriskt exempel, varigenom
erfarenhet vinnes rörande deras tillämpbarhet och
noggrannhet.
II. Teori för deformationsberäkningen.
M
a) Användning av —-ytan som belastningsyta.
EJ
För beräkningarna användes ett koordinatsystem
(xyz), orienterat på följande sätt: Propellerbladet
är riktat längs æ-axeln med navet i origo; xy-planet
är rotationsplan; propellerns rotationsriktning (ra) är
från y till x; flygriktningen (V) är i negativa
s-riktningen. Krafter {Px, Py, Pz) definieras positiva i
axlarnas riktning, och moment (Mx, My,
sitiva, då de vrida i riktningarna x —>• y
Se fig. 1.
De viktigaste geometriska och aerodynamiska
egenskaperna hos ett snitt (x = r) av propellerbladet
framgå av fig. 2: u, v — huvudtröghetsaxlar med
motsvarande huvudtröghetsmoment lu{—f v"1 dA) och /,,
respektive; 0° — stigningsvinkel; M = böjande
moment, till riktningen definierat av vinkeln ß; u c= mot
M svarande böjningsaxel, till riktningen definierad av
vinkeln 6.
Inverkan av luftkrafternas böjande moment.
Läget av böjningsaxeln i ett betraktat snitt,
motsvarande ett givet värde på momentet M[x),
bestämmes av relationen
a(u,v)= — M ■ eos (0 — ß) • —
U
— M sin(0 —/?) — = 0,
L
Införes här det ovan angivna uttrycket för q och
integreras mellan gränserna 0 och x, erhållas bladets
utböjningar y och z i punkten x. Efter en
omskrivning erhålles på så sätt följande uttryck för elastiska
axelns koordinater:
y=f
*My eos (0 — å) sin (0 — <5) + M, sin2 (0 — S)
El»
* My eos2 (0 - d) -(- Mz sin(0 - <5) • eos (0—å)
(x-
E It,
{x-
Här hava ß och Iu de ovan angivna värdena. Alla i
dessa integraler ingående sK rheter äro sålunda kända
funktioner av Integralerna kunna alltså direkt
beräknas i varje aktuellt fall.
Hänsyn till vridmomentet.
Vid ovanstående beräkning har inflytandet av det
vridande momentet icke berörts. Vridmomentet (Mx)
medför en förvridning av varje sektion i bladet och
alltså en förändring av stigningsvinkeln hos varje
sektion. Den geometriska stigningsvinkeln, som
betecknats med 0 (x), får med beaktande av
vridmomentets inflytande i stället värdet
x M
©ko„ = 0(2) 4-frfdè,
n WI*.
Fig. 2. Definition av några geometriska och aerodynamiska
egenskaper hos ett propellersnitt (æ = r).
110
19 dec. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
