- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

FACKAVDELNING

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

HÄFTE 1 Redaktör: RICHARD SMEDBERG 24 JAN. 1942

INNEHÅLL: Balkar, strävor och pelare sammansatta av flera längsgående delar medelst tvärgående
förbindningar, av professor Karl Ljungberg. — Utredningar. — Föreningar. — Meddelanden. — Tidskrifter. —
Författningssamling.

Balkar, strävor och pelare sammansatta av flera
längsgående delar medelst tvärgående

förbindningar

Av professor KARL LJUNGBERG, Stockholm, LSTF

Balkar och pelare bildas ofta av flera längsgående
delar, vilka sammanhållas av tvärgående
förbindningar. Som exempel kan nämnas, att en grov
trä-balk ofta erhålles genom tvenne klenare balkar, vilka
sammanhållas av genomgående bultar, eventuellt
med tillhörande brickor. Pelare kunna
sammansättas av tvenne U- eller I-balkar medelst tvärgående
plåtar rätt över flänsarna i st. för diagonalförband.
Undertecknad har redan förut behandlat en del
hithörande problem, dels i Teknisk tidskrift (TT vv 1916
h 2 s 18, h 6 s 89, h 8 s 105, h 12 s 164) och "Der
Eisenbau" 1916 och dels i min lärobok i
hållfasthetslära.

I dessa uppsatser har jag dock endast behandlat
balkar och strävor, sammansatta av tvenne
längsgående delar eller ramstänger medelst ett antal
tvärförband. För strävor har jag begränsat mig till att
tvärförbanden dela pelaren i högst sex fack. Ofta
förekommer dock långa slanka strävor, vilka måste
förbindas med ett större antal tvärplåtar. Ibland
förekommer även, att man, för att kunna bättre
fördela ett tryck, sammansätter konstruktionen av flera
än två längsgående delar. Ett exempel på en dylik
konstruktion är den rasade ställningen till
Sando-bron. Flänsarna i ställningsbågen voro
samman-spikade av ett stort antal (226 st) 2" • 8" plank.
Civilingenjör Ivar Häggbom har i TT aa 1941 h 35
s 363 framlagt en teori för huru man kan beräkna
knäckningslasten för en dylik sammansatt
konstruktion. Vid härledningen av formlerna antager
han, att skjuvkrafterna i spikarna mellan tvenne
närliggande plankor kunna tänkas fördelade över
hela beröringsytan mellan plankorna. I många fall
sitta dock de förbindningar t e bultar, som
sammanhålla konstruktionen, på ett sådant avstånd från
varandra, att man knappast kan tänka sig kraften i en
viss bult fördelad över hela ytan till nästa bult.

Ett annat likartat problem har uppkommit vid
den nya ställningen för Sandöbron. Denna
ställning vilar på ett stort antal träpålar med 20,0 m fri

längd i vattnet. Pålarna äro sammansatta av fem
st enkla pålar, vilka sammanbundits medelst bultar
och taggbrickor. Vid konstruktionen diskuterades,
om man skulle kunna sätta bultarna på ett avstånd
av 1,0 m eller om man borde använda avståndet
0,5 m. I ett sådant fall är det tvivelaktigt, om man
kan räkna bultkraften fördelad över ytan mellan två
bultar eller om man måste taga hänsyn till att den
i verkligheten är koncentrerad i varje bult. Ing.
Häggbom, som utfört beräkningar till denna
konstruktion, har använt det första sättet, men
undertecknad, som av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
haft i uppdrag att kontrollera beräkningarna till
ställningen ifråga, har ansett det riktigt att
kontrollera resultaten genom att utföra beräkningar
under den senare förutsättningen.

Sitta förbindningarna ännu glesare, finnes ingen
tvekan om, att man måste räkna med koncentrerad
kraft i varje bult.

Jag vill nu övergå till härledning av formler för
dylika konstruktioner och börjar med

Balk, medelst tvärförband sammansatt av tvenne lika
delar

I figurerna äro delbalkarna ritade såsom rektanglar,
men formlerna gälla en godtycklig sektion.

Då den sammansatta balken åverkas för böjning,
måste delbalkarna följas åt i alla punkter, dvs de
böjande krafterna fördela sig lika på de båda
delbalkarna. Hava delbalkarna olika dimensioner,
fördela sig krafterna i proportion till delbalkarnas
tröghetsmoment. Om de båda lika delbalkarna äro helt
fria från varandra, följa spänningarna det diagram,
som visas i fig. 1 a.

För en enkel balk med dubbla höjden ger samma
belastning ett spänningsdiagram enligt fig. 1 b med
halva kantspänningen i förhållande till den hos de
båda enkla balkarna. Om dessa båda tänkas så fast
sammanbundna med varandra i den gemensamma
ytan, att ingen glidning äger rum i någon punkt hos

1 24 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free