- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

balkarna skola nitarnas deformation medtagas. Är
avståndet mellan balkarna litet och plåtarna
fastsvetsade vid balkarnas flänsar, kan man i allmänhet sätta
6 resp. c = 0.

Gäller det tvenne plankor eller träbjälkar, som
spikas ihop, kan man erhålla 6 och c från den
utredning som civilingenjörerna Erik Nelander och Justus
Österman samt Häggbom lämnat i TTaa 1941 h 35
s 359. I själva verket är c icke konstant, men man
kan dock med god approximation införa ett konstant
c-värde.

För att kunna beräkna de sammansatta pålarna vid
Sandöbrons ställning utförde A.-b. Skånska
cement-gjuteriet en hel serie försök med pålar och bjälkar,
sammanhållna medelst bultar och taggbrickor. Även
här visade sig, att full proportionalitet icke förelåg,
utan diagrammen hade likartad karaktär som vid
spikning. Dessutom var vid större krafter
förskjutningen även beroende av tiden.

Vid det slag av bultar och brickor, som i detta fall
kommo till användning, erhölls vid 10 timmars prov
en förskjutning av 2 6 = 1 mm för en kraft T = 2 000
kg. Med E = 100 000 kg/cm2 erhålles sålunda

åE

0,05-100000
2000

2,5 1/cm.

m ■

cbh 2,5 ■ 30 • 20

l

75

20; a=—=0,2; l + a = l,2
m

: 0,015

^ mh 20 -20

Kvantiteterna p2, ß3 och \il framgå av fig. 6.
ß2 — 3 ßL us = 5 u1 — 7
1 PL 300



= ~ ^ = P = 18,75P

2 2 4

16

De obekanta äro Tv T2, Ts och Tv
C1= 1

C2= 1+0,2 = 1,2
Cs =1,2 -1,2 +0,2-1 = 1,64
C4 ,= 1,2 • 1,64 + 0,2 • 2,20 = 2,408
C5 = 1,2 • 2,408 + 0,2 • 3,84 = 3,6576

Æm// ar A

Införes koefficienterna, får man vid rektangulär
sektion

h*A n 2,5 bh 4 6

u —–= 3 m— - -— oc = — och p = —-

41 1 m mh

Beräkningar ha genomförts för en i ena ändan
inspänd balk med längden L := 3,0 m, sammansatt av
två st delar med sektionen b = 30 cm och A = 20 cm.
Belastningen antogs vara P kg i fria ändan av den
sammansatta balken. Räkningen har utförts för olika
antal förbindningar 1 (i fria ändan), 2, 3, 4 och 5 st.
Balkens styvhet, dvs ideella tröghetsmoment 7; = xZ
har räknats för de olika fallen. Resultaten finnas
sammanförda i fig. 5.

Själva beräkningarna vill jag här endast
genomföra för ett fall, nämligen

Fyra samtnanfästningsbidtar med brickor

Man har sålunda L = 41 — 300 cm, l = 75 cm.

Fig. 6.

D1 = 0
D2 = /v 1

D3 = M2 + (l+a)i«1=^1 (3 + 1 +
D4 = ^ (5+ 1,2-4.2+ 0,2-1)
= ^ (7 + 1,2-10,24+0,2-5,2)

T2=P (1,5631 •
Ts — P (1,5631
T4 = P (1,5631 •

3,6575
1,2 — 0,015-18,75)
1,64 —0,015-18,75-

4,2)

= ^•4,2;
= AV 10,24
= /i, • 20,238

= 1,5631 P

= 1,5945 P
= 1,3882 P

2D
0

ßt • 1/

^ ■ 5,i

2,408 — 0,015 • 18,75 • 10,24) = 0,8839 P

Nedböjningen blir:

7

2-3 El

El

1,594Ö|L|L+

PL3

SE/

2,2056

+ 1,3882 + 0,8839 ^

2 4 4

Här är 1=81.

Reduktionsfaktorn för det ideella tröghetsmomentet
är sålunda:

— 2jk=0’4584

Om man utgår från andra belastningsfall än här
ovan angivna, erhållas något olika reduktionsfaktorer.
Skillnaden är dock icke stor. Om
momentdiagrammet t e är en parabel i stället för en triangel enligt
fig. 6, får man vid tre bultförbindningar x = 0,4269
i stället för 0,4201. Skillnaden kommer sålunda först
vid tredje siffran. Räkningen bliver likartad, den

ena olikheten är,
värden.

att värdena fii: ß.2. jxs få olika

s c
1,00
2,20
3,84

Jag vill nu något belysa samma fråga, om balken
är sammansatt av flera än två delar, exempelvis fyra
delar (fig. 7). Samma villkor gäller här som vid
balkar av tvenne delar, nämligen att delbalkarna skola
följas åt vid böjning och således hava lika moment i
alla snitt. I ett snitt x skall således totala momentet
av yttre krafterna fördela sig lika på delbalkarna (om
dessa äro lika, eljest i proportion mot tröghetsmomen-

24 jan. 1942

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free